En vanlig dag på mitt jobb kan vad som helst hända och ske, inget är omöjligt. Speciellt när jag har en stund över och pratar med tjejerna i Tysta rummet, plötsligt hittas en peruk och hoppsan vad hände där?

Den nya Donald Trump har uppenbarat sig i Borås...

Visst är det gott med våfflor, nan kan göra dem hur som helst och äta dem med i princip vad som helst...

Glöm inte att ställa fram klockan i natt, då vi nu går över till sommartid...

Vilket jäkla tråkigt väder det är som råder i Borås med omnejd just nu, snöblandat regn och stundtals.
Men som tur är behöver jag inte gå ut mycket mer för idag, imorgon är en välbehövlig ledig dag och det innebär sovmorgon. Vilket kan vara skönt när det är sådant här tråkigt väder ute...
Fast innan jag kommer så långt är det först ett besök hos frisören nu på eftermiddagen, vilket är på tiden då mitt hår växer värre än ogräs. Som tur är det inom ett par timmar åtgärdat.

Nu har jag lämnat in en radda med klagomål till Västtrafik, pga förseningar i busstrafiken då vissa saker uppenbarligen inte gäller majoriteten av förarna som kör den linje jag åker med för att komma hem efter jobbet.
Vissa dagar när jag ska hem med bussen efter jobbet, känns det som att jag aldrig ska komma hem. Det är som att jag sitter på en stadsbuss som måste stanna på varenda hållplats, för att släppa på och av folk överallt i stan.
Jag klagar inte över att busssen stannar och plockar upp folk, för vi vill ju alla komma hem till slut. Men det som stör mig är att det går på folk som bara ska 1-2 hållplatser och som trafikeras av de riktiga stadsbussarna, hur svårt kan det vara att vänta ett par extra minuter? För att ta en buss som går var 10:e minut, nää det måste vara väldigt svårt och speciellt om man är av utländsk bakgrund och skiter i alla andra.
Min buss går 1 gång i timmen och jag vill ju bara hem, så även många andra med mig som måste ta denna buss för att åka utanför stadens gränser. Ännu bättre är ju att det klart och tydligt i busstidtabellen står det att på vissa hållplatser är det endast påstigning (alternativt avstigning) som gäller, men det verkar många av busschaufförerna inte förstå. Uppenbarligen är de inte läskunninga eller så vill de samla på sig en jävla massa klagomål, från sura passagerare som mig.
Bara de senaste 14 dagarna har jag blivit försenad till min hållplats 5 gånger, pga folk som vill gå av där det endast ska ske påstigning.

Men hur som helst så kommer jag fortsätta lämna in klagomål kring detta till Västtrafik varje gång det händer, då det stör mig något fruktansvärt. Sedan får folk tycka och tänka vad de vill om detta.

Trots att det är väldigt lite att göra på jobbet när det kommer till att packa kläder, så har vi trots allt varit sysselsatta. Och det med att plocka isär "skrot" i mindre delar, så det blir lättare när det ska till återvinningsstationen.
Alltid gott att ha något att göra, för å bara sitta rätt upp och ner är helt hopplöst. Plus att det bara driver en själv till vansinne, så den här veckan har trots allt gått fort fast med några små farthinder mellan varven.

Den senaste tiden har det varit på tok för mycket drama och fjanterier på jobbet, någon tjaffsar med en annan, den tredje har uppenbarligen problem med chefernas sätt att vara. Sedan finns ju personen som uppenbarligen tillåts göra mycket (allt annat än att jobba), men dock inte att sitta med fötterna på bordet och denne får även gå hem som den vill utan att göra ett skit.
Sedan är det jobbets Kling och Klang (sko och lek), som mer eller mindre har fått större delen av arbetsplatsen emot sig på olika sätt. Kling är en riktigt besserwiser som hela tiden ska vara i centrum och är man inte i centrum, då ska man åtminstone höras över hela arbetsplatsen. Klang verkar uppenbarligen inte tåla att chefen säger till om saker och ting, passar det inte klang går denne och muttrar en stund för att sedan bara gå hem för dagen. Inte heller kommer man dagen efter till jobbet efter sitt så kallade utbrott, men vad jag har fått höra så kan beskedet om att ej få vara kvar på jobbet vara en stor bov i dramat.

Blir intressant å se hur det kommer att bli framöver på jobbet, är väldigt mycket spänning i luften... Den som lever får se vart det hela kommer att braka. 

Fattar inte att det redan har gått 12 år sedan jag tog mitt körkort, jag lyckades med det och idag känner jag mig extra stolt över detta. Det för att de senaste åren varit en resa till helvetet och tillbaka för min del, plus att jag känner mig extra stolt eftersom jag är kvinna och lyckades med min fjärde uppkörning på självaste Internationella kvinnodagen.

Den här bilden vill jag skicka ut till alla människor runt om på jorden, och speciellt till kvinnorna, som kämpar med sina egna liv och allt vad de kan gå igenom.