Alla inlägg under september 2017

Av MJ - 30 september 2017 20:54

Stort tack och varma applåder till alla poliser som idag jobbade i Göteborg, även säkerhetsvakterna och övrig personal på Scandinavium ska ha applåder och ett stort tack.

Alla som var inblandade i att Göteborg säkrare ska vara nöjda med sina insatser, varma applåder till säkerhetsvakter och poliser. Jag själv skulle med mina föräldrar på Scandinavium för att se Cats 15.00 och när jag kom förbi poliserna, fanns det inga som helst tankar om att vi kunde bli drabbade kvar. 

Av MJ - 27 september 2017 12:32

En vanlig onsdag tillbringar jag antingen hemma eller på Café Viskan, idag är en dag där några timmar tillbringas på Café Viskan.
Dagen till ära fick det bli en klassisk Cosmo, som bartendern uttryckte det.

Om det inte vore för paret vid bordet jämte mig, så hade den här dagen varit fullständigt perfekt.
Jag har sådan jäkla lust att hälla min cider över killens huvud, enbart pga hur han behandlar kvinnan i sitt sällskap.
Spelar ingen roll vart dessa 2 människor kommer ifrån, killens beteende stör mig något fruktansvärt oavsett vad...

Av MJ - 26 september 2017 10:28

Ibland har jag så jävlars ont i kroppen, att jag inte vet vart att ta vägen eller vad jag ska göra för att bli av med den förbannade smärtan.
De senaste veckorna har jag haft huvudvärk/migrän nästan varje dag, nacken har värkt och krånglat. Och nu har även min rygg börjat krångla som utav bara tusan, vilket inte gör saken något bättre. Värktabletter gör varken till eller ifrån för stunden, då jag gått med dessa smärtor under en längre tid. Som tur hade jag en tid bokad hos naprapaten Erik, på torsdag förmiddag. Men då ryggen började krångla med besked igår förmiddag, blev det snabbt att boka om tiden till idag.

Så nu sitter jag här i väntrummet och väntar på min tur, förhoppningsvis blir det bättre med allt efter att detta besök är avklarat.
Samtidigt var det skönt att få gå tidigt ifrån jobbet, för att gå iväg på en sådan här behandling. Ännu bättre blir det av att jag kommer hem 1 timme tidigare än vanligt, så här på tisdagar och vad gör det? Ibland måste man bara ta hand om sig själv och verkligen lyssna på vad kroppen har att säga.

Av MJ - 17 september 2017 20:42

Satan i gatan är nog det enda sättet för mig att beskriva veckan som varit, ledig har jag officiellt varit men så kanske det inte varit i verkligheten. 

Trots det har jag ändå haft nästan daglig kontakt med en kollega, och i torsdag hjälpte jag cheferna förbereda inför loppisen som var under Kretsloppsveckan. Det är första gången som jag hjälpt till inför en loppis och den här loppisen var lite annorlunda då den var på stan och inte på jobbet Stiftelsen Vitryssland.
Jag har även hunnit med att vara på blodcentralen, prata med min syster yster uppe i Linköping. För det mesta hörs jag och syrran bara via sms någon gång i veckan eller så där, förutom då någon är på besök hos den andra. Fast idag kände jag att det var dags för mig att ringa min lillasyster. Och så var jag på polisstationen, för att göra en anmälan ang det en kollega gjorde mot mig i förra veckan, se inlägg Trakasserier skrivet 11/9. Det var verkligen på tiden att någon gjorde något åt saken, jag kan som sagt inte vara en i mängden av det enorma mörkertalet när det gäller sexuella ofredanden och övriga sexrelaterade brott. 

Förhoppningsvis är jag redom packad och klar inför kommande veckor på jobbet. Det har verkligen varit skönt att vara ledig även om jag haft kontakt med kollegan och hjälpt mina chefer inför loppis, så har det ändå varit saker som jag velat och behöver. 

Av MJ - 14 september 2017 11:36

Aldrig fel med en semestervecka så här i mitten av september, det har varit både välbehövligt och hänt lite av allt möjligt under dagarna som gått. Igår var jag på Blodcentralen, för en stunds blodgivning och det finns alltid ett behov av fler blodgivare runt om i hela Sverige. 

Men före att jag åkte upp till Blodcentralen på sjukhuset, var jag på polisstationen och gjorde en anmälan. Anmälan rörde det som en kollega till mig utsatte mig för i förra veckan, nämligen att han tafsade på mig. En trevlig ung polis tog emot min anmälan och berättade vad som gällde, vad som skulle ske framöver med förhör m.m och att det kunde ta ett tag innannågon polis tog tag i just min anmälan. Samt så fick jag även information om hur jag kunde kontakta Brottsofferjouren, uti fall att jag skulle behöva hjälp och prata om det inträffade. Skönt att äntligen fått en anmälan gjord och nu är det bara för mig att vänta, och se vad som händer framöver rörande min nämna kring det inträffade. 

Jag önskar mina chefer lycka till med loppisen, som sker på Stora Torget idag och började 11.00

Av MJ - 11 september 2017 12:01

Oavsett vem du är, oavsett kön och bakgrund/nationalitet så ska ingen... Ingen få utsätta dig för någon som helst trakasserier, oavsett vad så är detta inte något som är okej.
Anledningen till att jag tar upp detta här och nu, är för att jag själv blev utsatt för sexuella trakasserier så sent som förra veckan och detta skedde på mitt jobb, utfördes av en betydligt äldre kollega till mig. Det började med att kollegan första gången smekte mig på överamren i lunchrummet, utan min tillåtelse och jag tänkte inte mer på det. Nästa gång det hände funderade jag på vad är hans problem, men då reagerade en av kollegorna på saken. Saken är den att jag inte tänkte aå mycket mer på saken, tills i tisdags vid frukost då nästa och mer allvarliga sak inträffade. Helt plötsligt hade han handen på mitt lår, där den absolut inte skulle vara och jag sa till honom ordentligt. "Händer det en gång till, vet jag inte vad som kommer att hända." Då skrattade den tafsande kollegan till och menade att det bara var på skoj, vilket jag svarade snabbt; Vad är ditt jävla problem? Vilket snabbt fick tyst på honom och efter det lilla utbrottet so jag fick har han varken tilltalat mig eller ens tittat åt mitt håll.

Samtliga tillfällen då kollegan taffsat på mig, har kollegor varit närvarande och sett/hört mina reaktioner och vad som sagts. 

Så i fredags var jag in hos cheferna på kontoret för att bjuda dem på 11-fika och en kort pratstund, då kom detta upp att en kollega taffsat på mig. Båd cheferna blev bestörta och sa att sådana inte saker är okej, samt att de vid tillfälle skulle plocka in kollegan för ett samtal. Det var skönt att få berätta detta för cheferna och jag kände deras stöd, samt jag känner mig trygg i att de kommer göra vad de kan för att finnas där för mig.

Jag har ju denna blogg för att skriva om saker och ting som händer mig i mitt liv, om smått och stort... Varför ska jag då inte skriva om en sådan här sak? Jag kan inte vara den ända på den här planeten som drabbats av oönskade närmanden eller annan form av sexuell uppvaktning som man inte önskar. 

Kanske kan det att jag berättar om vad som hände mig och hur jag reagerade, få någon annan eller flera andra att inse att det inte bara är denna person som drabbas av sådana här saker. Om du eller någon du känner drabbas av något likande, vill jag bara säga att du/ni inte är ensamma om detta och ni hearingen att skämmas för. Ja det är lätt för mig att säga att de som drabbas av oönskad sexuell uppvaktning eller trakasserier inte ska skämmas, men jag har också drabbats och jag kände mig så jävla smutsig efteråt. Jag skämdes och undrade vad jag gjort för fel, men som tur hade jag en jävla bra kollega som jag räknar som min bästa vän och enligt honom har jag inte gjort något fel. Innerst inne vet jag att jag inte gjort något fel eller att jag inte har något att skämmas för. 

Jag kommer att gå till polisstationen någon dag den här veckan och anmäla det inträffade, och mitt råd till alla er där ute som drabbats på något sätt att kontakta polisen. Vare sig det är över telefon eller genom ett personligt besök på närmsta polisstation där du/ni bor.

För alla sådana här saker måste anmälas, oavsett hur litet eller stort det hela verkar vara. Jag kommer fortsätta skriva här på bloggen om mig och det jag utsattes för av en kollega, för ju fler vi är som anmäler sådana här saker desto starkare kommer vi i slutänden att vara. Polisen kanske lägger ner mitt eller ert fall i brist på bevis eller vad som helst, men detviktigaste oavsett vad är att göra en anmälan. För gör man inte en anmälan kommer man aldrig att kunna gå vidare och inte heller kommer dessa brott isf att synas i någon som helst statistik. Fortsätt vara starka, kämpa, ta hand om er och varandra. 

Av MJ - 11 september 2017 11:09

Till sist kom jag iväg till naprapaten Erik för en behandling, kan bara konstatera att det var ett välbehövligt besök.
Söker du en bra naprapat i Borås området kan jag starkt rekomendera Erik och hans mottagning, i samma lokal finns även Lydia som har en fotvårdsmottagning. Båda är väldigt trevliga och kunniga inom sina respektive områden, och deras nya lokaler är väldigt mysiga.

Av MJ - 6 september 2017 13:06

Då var det äntligen packat och klart, jag hör inte längre till vuxenpaykiatrin utan istället har jag samlat både det fysiska och psykiska till vårdcentralen.
I våras valde jag att få remiss från psykiatrin till primärvården, för att kunna samla allt vad gäller mediciner, sjukskrivningar och allt annat till ett ställe. Och nu är det packat och klart, i torsdags gjorde jag mitt första besök på vårdcentralen för att få min sjukskrivning förlängd med ytterligare ett par månader.
Måste säga att det känns riktigt bra att äntligen fullt ut kunna vända mig enbart till primärvården, oavsett om det gäller mediciner, fysiska eller psykiska åkommor.
Å andra sidan har det inte varit en lätt resa, att komma till den punkt där jag befinner mig vid idag.

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
<<< September 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards