Resan till Ullared började strax efter 8 imorse, när bussen lämnar Borås regnar det och ju närmare Ullared vi kom blev det mer snö än regn. Väl på plats i Ullared var det återigen regn som föll från skyn, men när har regn har aldrig hindrat mig från att shoppa.
10.30 hade jag tid bokad hos en av frisörerna på Hår och Häpna, vilken mysig och fräsch salong detta var. Tjejerna som jobbar i salongen var alla trevliga och frisören som fixade mitt hår gjorde ett fantastiskt jobb. Stor applåd till tjejerna som jobbar i denna salong...

Efter frisörbesöket blev det att fortsätta shoppingen, samt fikapausen som inte får glömmas... Jag kan inte gå runt i Gekås och shoppa utan att ta de obligatoriska pauserna för fika, i Sportbaren. Utan dessa pauser skulle jag bli fullständigt galen och med all sannolikhet få ett utbrott, på folk som även de är ute för att shoppa loss i detta gigantiska varuhus. Kan ju bara konstatera att det alltid flyttas omkring på de olika avdelningarna, men som tur är hittade jag allt på min inköpslista förutom en sak. Och det gjorde inget att jag inte hittade just den saken, så nu är alla mina julklappar inköpta för länge sedan och jag köpte även en julklapp som mamma skulle ge bort. De saker jag köpte åt min mamma fick jag senare betalt för.

Så skönt att äntligen få sitta på bussen, klar med allt vad shopping heter och innebär. Nu är det bara invänta resten av gänget som ska med hem till Borås.

Söndag kväll, nästan dags å sova.
Trodde jag, kom just på att jag inte bloggat på en evighets evighet. Den senaste tiden har det varit så mycket, suck, omkring mig och i mitt huvud, men äntligen börjar allt bli som vanligt igen. Uppenbarligen har jag haft en smärre svacka, man kan rent av kalla det en lättare depression om så vill. Jag om någon borde känna igen tecknen på en depression, då jag under ett par års tid led av en djup och ordentlig depression. 

Hur som helst så börjar saker och ting klarna för mig, jag känner mig mer som mig själv igen och det är alltid en bra känsla. Som sagt har det varit mycket på jobbet, folk som slutat, nytt folk börjat och en gammal kollega ska inom den närmaste tiden börja igen. På gott och ont, blir intressant å se hur det kommer att gå med den saken.

Har en tid funderat på att be chefen om att få andra arbetsuppgifter, då det stundtals känns som att jag är den enda som jobbar. Men efter noggrant övervägande har jag kommit fram till att jag inte kommer att överge mitt skepp av skor, då jag har en bra plats att arbeta på mitt i lokalen och för att skoansvaret ger mig frihet att lägga upp mitt arbete mer än övriga uppgifter skulle göra.

Finns de som bara sitter och rullar tummarna, trots att det finns hur mycket som helst att göra. Någon eller några gör bara det som man anser är roligt, och påstår att vissa saker inte ingår i dennes arbetsuppgifter. Suck, sedan finns det de som kommer och går precis hur de själva vill och behagar. Verkar som vissa personer får göra bäst de själva vill, men jag vet inte vad som pågår inne på kontoret så kanske finns det saker som är i görningen. 

Mitt i veckan, min lediga dag och nu sitter jag här vid köksbordet och har smått tråkigt.
Å andra sidan tycker jag det är skönt att ha tråkigt denna dag, då jag inte har någon som helst anledning att gå ut och jag har fått mina julklappar inslagna.

Vissa av klapparna var knepiga att slå in, medans andra var mycket enklare. Känns skönt att ha det avklarat, plus att jag sedan slutet av oktober ändå var klar med att handla julklappatna. Ända som är kvar att köpa är en burk med godis och en flasa mjölk till gubbarna boys, katterna alltså och det är lätt ordnat dagarna innan jul afton.
Hur som helst så blev det en ordentlig sovmorgon idag, vaknade första gången 9.22 och kände absolut inte för att gå upp. Så det blev att fortsätta sova ett par timmar till, får ju passa på när jag är ledig mitt i veckan och inte har något som helst inbokat för dagen.
Vad som händer och sker resten av dagen återstår att se...

Det finns inte som kan slå sovmorgon mitt i veckan, en dag utan allt för mycket planer och bara kunna finnas till.
Enda jag hade planerat för dagen var att städa mitt rum och det behövdes verkligen städas, driver med damm som i ett par dagar drivit mig till vansinne. Men nu är den stora delen av städningen avklarad, vilket är skönt och återstår är att få allt på plats och plocka undan dammsugaren/golvmoppen.

När väl allt är i ordning och på sin plats igen, kommer det kännas riktigt bra och skönt att jag äntligen städat ordentligt. Passade på att plantera om 2 av mina växter i fönstret, jag har verkligen för,ångan att tortera mina växter mellan varven. Antingen får de inte vatten på evigheter eller så bor de i för trånga krukor alldeles för länge, men än så länge har ingen av dem dött eller klagat över huvudtaget. Så jag få vara nöjd med det lilla ärligt talat, jag får vara glad över att ha tåliga växter då jag inte klarar av krävande, blommande växter. 

Det grävs och grävs, samt läggs kabel för fulla muggar utmed min väg, och äntligen passerade man mitt hus...
Gänget som är i trakten och gräver vet hur man jobbar snabbt, bara dagens arbetspass hade man passerat båda tomtgränserna och lite till. Det är skillnad på arbetare och arbetare, hade Borås Stad gjort samma arbete här hos mig hade det nog inte blivit klart innan 2025 eller liknande.

Här går det undan och de som är här för att utföra detta är ett gäng gubbar, och som tur är har man nu passerat mitt hus. Nu återstår det att se när det kommer någon för installation och sedan när man ska gör det allra sista.

Det finns alla sorters människor runt om i världen, många av oss träffar både bra och mindre bra människor på våra arbetsplatser genom livet.
Under mitt 1,5 år på den arbetsplats jag jobbar på nu, har jag mött många olika sorters människor. Vissa av dem minns jag med glädje, andra av dem minns jag för att det kändes så jäkla bra när de slutade på jobbbet. I slutet av oktober och till denna vecka har det slutat en hög med personer, vissa för pension eller för att man fått ett annat jobb.
Ovsett varför vissa av dessa personer slutar, så känns det jäkligt bra att vissa av dem försvinner från jobbet. Oavsett varför folk slutar, så blir det lite luckor att släppa in nytt folk på och det är bättre än någonting annat. För den senaste tiden har det varit konstig stämning, stress och andra saker som jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Fast under den här veckan när nytt folk har börjat på jobbet, känns det som att atmosfären är en helt annan och det är så jäkla skönt. Det är som att med dessa nya människor på jobbet, kommer det in friska fläktar som blåser bort allt det gamla och jobbiga som hängt kvar efter att vissa personer slutat.

Förhoppningsvis blir några av dessa nya kollegor långvariga på jobbet, då jag personligen känner att de tillför stället så mycket positiva saker. Några av dem vet hur det är att ta i och är inte rädda för att jobba, medansvar några av de nya mest sitter med sin mobil och säger man till dem om något så blir de sura och griniga. I vilket fall som helst är jag trots allt nöjd med att vara ansvarig för skorna, för det gör att jag större delen av min arbetsdag sköter mig själv och har mitt lilla område på jobbet. 

För det mesta har jag och mina kollegor väldigt roligt på jobbet, och igår hade vi riktigt roligt. Det hade kommit in lite hårvårdsprodukter och bland dessa produkter så kom det även in hårfärgning, och självklart ställde jag upp på att prova en av färgerna.

Jag hör till den grupp som inte tycker om att gå till tandläkaren, men anser att det är ett nödvändigt ont som måste och därför gör jag det mellan varven. I slutet av september bet jag av en av mina kindtänder, idag var det den stora dagen att till sist besöka tandläkaren och åtgärda den avbitna tandjäveln.

Jag hade turen att få träffa en trevlig ung manlig tandläkare, som gjorde att jag kände mig trygg med en gång och sådant är viktigt. Efter undersökning och röntgen fick jag veta hur det stod till med den förbannade tanden, prognosen var inte god och därför valde jag att be tandläkaren dra ut skiten. Varför ska jag behålla en tand som inte duger till något vettigt? Så nu är jag äntligen av med tanden som bara varit en irritation och stör mig när jag ätit, förhoppningsvis kommer jag inte ha allt för ont framöver när såret läker ihop.

Som så många andra gånger undrar jag återigen vad det är för fel på folk, och återigen blev jag förvånad över en personens ohövlighet. Han skulle luncha med sina barn och tyckte att jag skulle byta till ett 2- personers bord istället, så att de fick sitta själva...
Jag erbjöd mannen ifråga att slå sig ner vid bordet där jag satt, men det dög inte och återigen försökte han få mig att byta bord. Vänligt men bestämt sa jag att jag inte gärna byter bord och så skyllde jag på att det skulle komma sällskap till mig om en dryg timme, men det funkade inte.
Han var inte elak eller något sådant, men det var bara något som gjorde att jag inte ville flytta på mig. Snälla, om du kommer mitt i lunchrusningen kan du inte förvänta dig att en person ska flyta på sig för att ni ska kunna få ett bord ensamma.
Jag erbjuder ofta andra människor som kommer till Café Viskan att sitta vid samma bord som mig, och om personalen bett mig byta bord hade jag gjort det.
Men detta var en riktig gubbjävel som inte tålde att saker inte gick hans väg, det är bara att gilla läget och acceptera det hela.