Fansiken om inte jag är bland de första av färjan, när vi lagt till i hamnen. I vanliga fall brukar det stå ett stort gäng asiater, som bildar en slags asiatisk mur och hur mycket man än försöker så kommer man förbi dem.
Så idag blev det att parkera sig nära utgången och ställa resväskan nära utgången, så att det bara att ge sig iväg när väl dörrarna öppnas. Tidigt som sjuttons bestämde jag mig för att mitt bagage skulle stå närmst dörrarna, så att jag skulle vara den förste eller bland de första att gå av färjan och få svensk mark under fötterna. Denna gång lyckades jag med det hela och fort som sjuttons bar det av till busshållplatsen, där chaufför och reseledare möter upp med bussen.

Frukostbuffe, Stockholms skärgård och jag är i skrivande ögonblick först i kön. Får se hur länge det tar innan alla asiater kommer och ska försöka ta sig in först, utan att det faktiskt redan ståe folk i kö.
Kommer garanterat bli värsta rallyt in, när väl dörrarna öppnas för alla vill in samtidogt och då gäller det att vara redo med armbågarna.

För ovanlighetens skull har jag äntligen haft en natt med betydligt fler timmars sömn, än under hela resan. Trots detta har jag stora, mörka ringar under ögonen och det är med nöd och näppe som jag orkar hålla ögonen öppna för stunden. Det blir att försöka sova lite på bussen hem till Borås, vill säga om jag nu lyckas med att sova.