Onsdag igen, halva veckan har gått och jag hänger definitivt inte med i svängarna.
Ser fram emot långhelg, eftersom det varit på tok för mycket stress och annat på jobbet. Så nu är det äntligen min tur att få ledig dag på fredag, för jag är på gränsen till att sjukskriva mig.

Vet att jag lämnat in ledighetsansökan, men uppenbarligen har inte den kommit fram till chefen. Eller så har den försvunnit på vägen, i vilket fall som helst ser jag fram emot långledigt. Även om det innebär besök hos fysioterapeten och Blodcentralen, på fredag förmiddag. 

Fortsättning på inlägget "Stolpskott", från 20/4.

Helt ärligt så har det varit rena skitdagen, åt helvetes skitdag för att vara helt sanningsenlig.
Jag hade min kollega med mig, som skulle gå bredvid under hela dagen. Till vilken nytta? Jävligt bra fråga och jag inte någon kan svara på den frågan, inte ens en allmäktig högre malmkt.

Här om veckan beatämdes det att jag och kollegan skulle byta plats, på arbetsplatsen där jag jobbar. Idag var hon som sagt med mig hela dagen, för att kolla vad jag atädar och för att lära sig lokalerna. Inga konstigheter med det, bortsett från "Svetsen" som städas efter lunch.

Sista uppgiften visste jag och en annan kollega, att min bredvidgång inte skulle fixa av olika anledningar. Vad kan jag säga eller göra? Inte mycket, bestämde att vi gemensamt med annan kollega skulle gå dit 13.00 Så långt inga problem, tills vi kom in på Svtsen och kollegan insåg vad denne hade gett sig in på.
5 minuters rundturbi lokalerna, kommer det fram som jag kunde sagt för över 1 vecka sedan.
I vilket fall som helst så hade jag inget att säga till om detta, då chefen har bestämt att kollegan skulle ta över den platsen.
Blir intressant å höra, vad chefen sagt om kollegans önskningar om att få byta arbetsplats.
En annan sak har stört mig något fruktansvärt, ganska länge om jag ska vara ärlig. Det är att när chefen bestämt sig för något, så är det den planen som gäller och ingenting annat. Då hjälper det inte att komma med egna idèer eller förslag, för det spelar uppenbarligen ingen roll.
Så nu sitter jag på bussen på väg till jobbet och har ingen aning, om vad som gäller från och med på måndag nästa vecka.

När i helvete ska allt bara ta och lugna ner sig? Så jag hinner hämta andan och varva ner en smula, men i vanlig ordning är det uppenbarligen för mycket begärt.

På senaste har det varit mycket stress, pga folk som är lediga eller är sjuka. Då blir det att jag och mina kollegor, får ställa upp och täcka när det uppstår akuta luckor. Vilket i sin tur har lett till att bla jag, inte har hunnit med det jag ska göra på jobbet.
Nu har det gått så långt att chefen tycker jag och en kollega ska byta plats med varandra, vilket hade varit okej med mig. Om chefen hade haft en reservplan, eller åtminstone insett att dennes plan kanske inte funkar.
Det blir intressant å se, hur saker och ting kommer att lösa sig. Jag ska ha en kollega med mig på tisdag, för bredvid gång i det hus som jag städar.
Och det kommer bli riktigt intressant, för varken chefen eller kollegan verkar veta hur det är där jag städar. Jag kommer låta kollegan ta de "jobbigare" uppgifterna under dagen, för att personen ska se hur det är på platsen.

Det värsta är inte att ha kollega under en dag, utan istället är det att chefen verkar ha bestämt sig för att dennes plan är det som gäller. Oavsett vad och utan någon som helst hänsyn, till mig eller mitt mående. För de senaste veckorna har varit ett rent helvete, jag har haft dagliga ångestattacker och svårt att sova. Det har varit dagar då jag haft självskadetankar, eller funderingar på värre saker.
Trots detta har jag kämpat på och gått till jobbet varje dag, så i onsdags eftermiddag fick jag nog av allting. Efter att ha haft mailkontakt med chefen, som återigen inte hann komma ut till min arbetsplats. Bestämde jag mig för att kontakta facket, för att se om de på något sätt kan hjälpa mig försöka få klarhet i situationen.
Får se vad som händer och sker under kommande vecka, för jag vet vad jag tycker och tänker. Kommer vara tuff mot chefen och kanske kan jag nå fram, för att denna ska komma till insikt om vad det som är på väg att hända.

Jag börjar veckan med ledig måndag och sovmorgon, det är en speciell känsla som infunnit sig.
Ibland måste man unna sig en ledig dag, även om det är pga besök hos barnmorskan i Borås. Passar på att fika på Cafè Viskan, innan jag ska till nästa ställe och sedan gå lite på stan. För att se vad som händer i centrala Borås, då jag nästan aldrig är i stan och gå i butiker.

Med lite distans till förra veckan på jobbet, känns det som hela veckan var ett enda stort aprilskämt. Det var mycket fram och tillbaka, försöka täcka upp för kollegor som antingen var lediga eller sjuka. Samtidigt skulle man försöka sköta sitt eget jobb, men som tur är det nu ny vecka och jag kan bara hålla tummarna för att denna vecka blir lugnare. 

Här om veckan fick jag frågan från av lärarna, om jag kunde tänka mig att fixa kaffe på morgonen. Självklart blev svaret, eftersom jag ändå är först på plats och ändå vill ha en kopp tidigt på morgonen. Så här om dagen hade en av lärarna skrivit ett fint medelande, på tavlan i deras personalrum.

Detta gjorde min dag, varje gång jag går och städar ser jag detta fina medelande från lärarna. Tänk vilka fina och omtänksamma människor det finns här i världen. 

1-års kalas där det var fullt ös redan från start, 3 barn i åldern 1, 2,5 och nästan 4 och en liten hund som skulle ha sällskap.

Födelsedagsbarnet Olivia, var underbar i sin fina kläning med både spets och tyll.