Snacka om lyckad eftermiddag, jag såg fram emot att ha apt men det blev verkligen inte som tänkt.
Vi skulle prata om det här med arbetsmiljö, och inför mötet hade chefen gett oss två frågor att fundera på.
Fråga 1: Vad är det som gör att vi trivs på en arbetsplats?
Fråga 2: Hur kan jag bidra till en bättre arbetsmiljö på vår arbetsplats?

Men hur i sjuttons gubbar ska jag kunna prata om dessa frågor, med person som aldrig öppnar munnen, en som inte kan bra svenska. Eller den som hela tiden måste höras och avbryta alla, men inte tål att bli avbruten.
Sedan blev ju inte situationen bättre av att jag fick världens ångest/panikattack, samt inte kunde sitta kvar och låtsas som allt var okej. Eller ens komma på varför jag skulle vara där och försöka vara proffesionell/trevlig.
Så för första gången i mitt liv, klev jag bara ut från ett möte utan att säga något över huvudtaget. Övriga får tycka och tänka vad de vill, jag orkar inte bry mig om det...

Det känns äntligen som att jag kan andas igen, och det är plötsligt roligt att vara på jobbet.
Trappstäd är kanske inte världens roligaste men ett jobb, som måste göras och äntligen känns det bra att gå till jobbet. 

I måndags förra veckan fick jag byta arbetsgrupp, efter en längre tids problem med måendet och några samta med chefen. Det blev för mig att istället utgå från Åsboholmsgatan och hänga med i en av bilgrupperna. Vilket innebär olika stadsdelar varje dag med nya trappor, bäst av allt är ändå alla nya människor som jag träffar varje dag.

Sedan i höstas har jag kämpat med mitt svajande mående, pga dålig arbetsmiljö och stress. Så äntligen få en chef som vågar ta tag i saker och röra om i grytan, kändes riktigt bra. 

Nu är jag inne på min 2:a vecka i bilgruppen och det känns hur bra som helst, tänk vad lite miljöombyte kan göra.

Inte lätt att heta Zelda, helt slutkörd efter att ha haft besök från Mantorp hela helgen.
Efter en ordentlig omgång med bus, hade jag en utslagen liten katt liggandes på golvet.

Något virus ellee liknande måste ha tagit över, huvudvärk från helvetet med ont i nacken. Antingen är jag i en frysbox eller i en bastu, utöver det så har jag även ont i bröstet.

Stressrealtion? Antagligen, fick rådet av sjuksköterskan på 1177, att kontakta vårdcentral eller jourcentralen. Tror inte Akuten blir aktuellt för mig, vill säga om inte något förändrats.

Blir att stanna hemma ett par dagar och försöka vila så mycket som det bara går, bäst att mellan varven lyssna på vad kroppen säger åt en.
Som tur är har jag två katter som håller igång, som ser till att jag också kommer upp ur sängen.