Lördag kväll och jag är helt slutkörd efter en intensiv vecka, på nya jobbet där jag arbetstränar. Extremt trött men nöjd över att jag fixade det och bara konstatera att jag trots allt trivs, verkar som jag trots allt hamnat på ett bra ställe. 
Bortsett från alla blåmärken som jag lyckats få på benen, magen och armarna. Fråga mig inte hur jag lyckats med detta, för jag har ingen aning i vanlig ordning. 
Får se hur det blir framöver,  förhoppningsvis är inte varje vecka lika tung som denna vecka har varit. Eller så vänjer jag mig liksom vid jobbet och plötsligt är det betydligt lättare...

Till sist var jag igång med arbetstträningen igen och jag är på Speed i Viared (Borås). Äntligen är jag igång med något igen, fast jag får erkänna att det har varit 3 tuffa dagar.
Jobbet att tömma containrarsom är fyllda med lådor, är verkligen inte det lättaste och det känns verkligen i kroppen. Som tur är för mig, så har jag en bra grupp med grabbar och de hjälper till när jag behöver.

Jag visste att det skulle bli tufft och att jag skulle åka på träningsvärk, men men... Erkänner att jag inte var bered på att jag skulle drabbas av träningsvärk från helvetet, fast än är jag igång och har inte gett upp.
Det ska nog bli "karl" av mig med, eller ursäkta ordvalet, det ska nog bli människa av mig med. Har under dessa dagar insett att jag kan ta i och utföra tunga jobb, och det spelar ingen som helst roll att jag är kvinna.
Kanske har jag hittat hem till vilken branch jag ska vara i, under resten av mitt arbetsliv.

Uppenbarligen är det inte lätt att vara katt och herre i huset, med tanke på att människorna uppenbarligen är både långsamma och tröga vissa dagar. 

Fast vifta med tassen och göra sånt man inte får, det vet herr Triniti mycket om och är riktigt duktig på.

Vet i sjuttons gubbar vad jag gett in på, är inte ens säker på om jag kommer att klara av det.

Igår var det då dags för mig att göra studiebesök ute på Speeds lager i Viared, det var verkligen stort.
Det går inte att förklara över allt jag upplevde, snacka om takhöjd och dessa hyllor med pallar staplade sedan. Nästan så att man måste uppleva det själv, för att förstå hur det är bland alla hyllor, truckar och streck på golven.
Å ena sidan undrar jag hur detta kommer att gå m.m, samtidigt som jag ser fram emot att få testa min egen förmåga.
Fick även

Jag väntade och väntade, och hade nästan gett upp hoppet om att höra något från Samhall. Men helt plötsligt, när jag minst anade det så kom sms:et. 

Då var det äntligen dags, åtminstone för ett studiebesök och se vad jag kan tyckas om arbetsträning i Viared. 

Varje gång det kommer sms från Blodcentralen, känner jag mig stolt och glad.

Mest spännande som hänt de senaste dagarna, är att jag haft riktigt långtråkigt. Återigen börjar det bli riktigt drygt att bara vänta och åter vänta, på att få smtalet om att vardagen ska ändras ordentligt.
Vädret brukar ju alla diskuter högt å lågt, för min del så har det varit helt okej med snö eller snöblandat regn. Visst har vädret varit riktigt skitväder, fast väldigt skönt för mig som är allergisk mot pollen.
Plus att det underbara vädret, gett mig ursäkten att sova bort dagarna i den mån jag orkat sova.

Hur trött och seg jag än var i tisdags förmiddag, så fick det bli en sväng ut i friska luften och ner till stan. Behövde hämta ut paket hos postombudet, samtidigt passade jag på att kolla in ombyggnaden av Södra Torget (busstorget) som precis påbörjats i Borås. Var verkligen på tiden att man gör något åt detta trafikfarliga torg, planerna verkar åtminstone bra.