När i helvete ska allt bara ta och lugna ner sig? Så jag hinner hämta andan och varva ner en smula, men i vanlig ordning är det uppenbarligen för mycket begärt.

På senaste har det varit mycket stress, pga folk som är lediga eller är sjuka. Då blir det att jag och mina kollegor, får ställa upp och täcka när det uppstår akuta luckor. Vilket i sin tur har lett till att bla jag, inte har hunnit med det jag ska göra på jobbet.
Nu har det gått så långt att chefen tycker jag och en kollega ska byta plats med varandra, vilket hade varit okej med mig. Om chefen hade haft en reservplan, eller åtminstone insett att dennes plan kanske inte funkar.
Det blir intressant å se, hur saker och ting kommer att lösa sig. Jag ska ha en kollega med mig på tisdag, för bredvid gång i det hus som jag städar.
Och det kommer bli riktigt intressant, för varken chefen eller kollegan verkar veta hur det är där jag städar. Jag kommer låta kollegan ta de "jobbigare" uppgifterna under dagen, för att personen ska se hur det är på platsen.

Det värsta är inte att ha kollega under en dag, utan istället är det att chefen verkar ha bestämt sig för att dennes plan är det som gäller. Oavsett vad och utan någon som helst hänsyn, till mig eller mitt mående. För de senaste veckorna har varit ett rent helvete, jag har haft dagliga ångestattacker och svårt att sova. Det har varit dagar då jag haft självskadetankar, eller funderingar på värre saker.
Trots detta har jag kämpat på och gått till jobbet varje dag, så i onsdags eftermiddag fick jag nog av allting. Efter att ha haft mailkontakt med chefen, som återigen inte hann komma ut till min arbetsplats. Bestämde jag mig för att kontakta facket, för att se om de på något sätt kan hjälpa mig försöka få klarhet i situationen.
Får se vad som händer och sker under kommande vecka, för jag vet vad jag tycker och tänker. Kommer vara tuff mot chefen och kanske kan jag nå fram, för att denna ska komma till insikt om vad det som är på väg att hända.