Hur i helvete tänker man? När man på jobbet hittar en väska som man tycker är fin, som man kanske vill ge till någon i sin egen familj eller till sig själv. Man plockar på sig denna väska och pratar med chefen om att den ser fin och helt ny ut, sedan tar man med sig väskan in i omklädningsrummet. Plockar med den till sitt skåp, detta medan chefen står och ser vad man gör.
Hur tänker man i det här läget? Vad får en att tro att man kan plocka med en väska till omklädningsrummet, medan chef och kollegor ser vad man gör.
Utgången i det här läget är ganska självklar, det blev att personen ifråga fick lämna jobbet med omedelbar verkan. Sedan vet jag inget mer och inte heller har jag hört något, om det skulle bli några fler åtgärder. Detta får mig att minnas många av de dumma och idiotiska saker som jag gjort genom åren, vilket leder till mina tankar att jag inte vad som pågick i personens huvud. Då denne gjorde som den gjorde och vad som är orsakerna till det hela, men hade man velat sluta på jobbet oavsett orsaker finns det så många sätt göra det på. Så varför väljer man att göra en sådan här sak och förstöra för sig själv?

I paradiset jobbet, visst är livet underbart. Jag har redan hunnit vara på jobbet och härja en stund, men nu är det bara för mig att bege mig mot vårdcentralen och idag är jag lite lat. Så det blir att bussen från jobbet in till Södra Torget och vårdcentralen, för att lämna lite blodprover. Behöver kolla upp ett par saker och se om det är något fysiskt fel med mig eller inte, så det återstår att se. Som tur är behöver jag bara besöka labbet och sedan skulle sköterska ringa upp mig, om proverna visade på något konstigt. Samtidigt är det skönt att komma från jobbet en stund, med giltig ursäkt och ännu bättre är att jag förhoppningsvis slipper göra frukosten. Får se vad provet på vårdcentralen säger och vad som senare händer på jobbet...

Ännu en dag i paradiset

Puh för att behöva städa golvet ordentligt och sedan vattna växterna, men ibland måste man ta dig själv i örat och göra det ordentligt. Jag tröttnade på att behöva gå med sopkvasten varje dag, för att hålla rummet någorlunda i ordning och kom igång med städningen av mitt golv. Kan bara konstatera att jag skulle behöva dra fram med dammtrasan också för den delen, men idag får det räcka med dammsugare och golvmopp. 

Som tur är kommer det fler dagar och tillfällen för mer städning, men att dammsuga och moppa golvet får helt enkelt räcka för den här helgen.

Jag beger mig på en tripp med John Blund och återkommer imorgon. God natt!

Idag är en sådan där dag då vissa jobbar som idioter och andra bara sitter vid sina platser, och inte gör ett jävla skit. Sedan var det 2 personer som stressade omkring, försöker få ordning på lådor som ska iväg nästa vecka. Även bilen som kom igår har kommit iväg och det börjar bli mer ordning ute på lagret, nu märker man att det är ett lager igen.
Som tur är det snart hemgång och idag ser jag verkligen fram emot att få gå hem, har knappt hunnit sitta ner. Ja om man inte räknar med frukosten vill säga. För övrigt har det varit full fart på mig, med att köra lådor, fixa frukost och packa/tejpa lådor.

Som tur är det trots allt fredag och nu är det inte lång stund kvar av den här dagen, sen blir det att bege sig hem och bara ta det lugnt reven av dagen.

Voff voff hörs det när minichefen kommer till jobbet med sin matte som är en av cheferna. Det är hunden Olles vanliga hälsningsfras när han och matte kliver ut ur bilen på morgonen, även idag fick jag denna hälsning.
Just nu är det mer än någonsin att göra på jobbet och minimalt med folk, till råga på allt ska det även komma en bil för att hämta kläder. Blir ju intressant å se hur det hela kommer att gå, men samtidigt behövs det tömmas på lagret då det är överfullt. Men som tur har jag börjat släppa tanken på att det bara är jag som ska göra allt, har idag tagit det väldigt lugnt med att packa kläder. Sedan är uppgiften att fixa med fukost ett välkommet avbrott från klädvikningen, får se hur det blir med allt imorgon.
Kan bara konstatera att jag trots det lugna tempot under dagen, är fullständigt slutkörd och vissa stunder är jag kokhet. Antagligen feber som krånglar i kroppen och det om något, tar på krafterna. Igår hade jag en ordentligt sovmorgon, orkade ta mig upp ur sängen först när klockan var 12.20 Hade inte varit dumt att kunna ha sovmorgon både idag och imorgon, men det är bara snällt att ta sig ur sängen och bege sig till jobbet.

Äntligen funkar internet här hemma igen, nytt bredband är på plats och själv är jag nog den gladaste personen i grannskapet.
Tänk att sådan här liten sak kan få den här måndagkvällen att lysa upp ordentligt, plus att solen skiner från en klar blå himmel.
Livet kan inte bli bättre!

Ännu en dag avklarad och som tur jobbar jag bara till 12, men det tar ändå på krafterna. Äntligen sitter jag bussen hem och kan slappna av lite, då jag gjort min dag på jobbet. Kanske jobbade jag på lite för mycket med tanke på hur min kropp känns just nu, men jag får vara glad över att ha något att göra.
Kan bara konstatera att jag aldrig har sett så här mycket skänkta kläder, som jag fått se idag. Sedan är det på tok för lite folk som jobbar, med tanke på mängden kläder som kommer in. Å andra sidan måste jag lära mig att sakta ner lite och inte försöka göra allt på egen hand, kan ju alltid börja med att säga att jag inte orkar göra frukosten. För bara den biten känns som att det tar tid från allt annat jag skulle behöva göra, men som tur är jag inte själv på att göra allt jobb.
Det är verkligen inte lätt att vara mig alla gånger, speciellt när jag försöker göra allt här i världen.