Det är bara att kämpa på, försöka hitta de små ljusglimtarna av bra saker och hoppas på det bästa.

September redan här och jag undrar vart tiden tog vägen, här om veckan var det sommar och sedan tog jag ledigt 1 vecka. Å andra sidan kan jag verkligen undra vad ledigheten gjorde åt mig, för jag hann knappt vara på jobbet känns det som. Redan på onsdagen började jag känna mig konstig, men först på torsdagen förstod jag att nåot var fel.

Det jag åkt på känns som en influensa eller kraftig förkylning, men ingen feber, hosta eller snuva... Delar av torsdagen, gårdagen och stunder av dagen har jag varisängliggandes och helt utmattad. Helt jäkla orkeslös och ont i kroppen, så något är ju knas och det får mig att undra vad som är fel på mig? Så dE senaste dagarna har jag varit hemma och sovit, ordagrant sovit och trots det är jag konstant trött. 
 Jag börjar förstå vinken, dags för mig att börja varva ner och släppa alla krav. Vill säga om jag ska undvika gå in i väggen igen eller ta mig igenom den rättare sagt. För jag har gått i väggen vid tidigare tillfällen och det är verkligen inget man vill åter uppleva. 

Har tidigare skrivit om mina skulder, som jag "lyckades" skaffa när jag var yngre och i våras ansökte jag om skuldsanering. Och i början av sommaren drog Kronofogden igång en utredning om jag lämpade mig för skuldsanering med mina skulder, vilket det visade sig att jag gjorde. Igår kom det äntligen ett brev hem med posten, Äntligen!, från Kronofogden med en avbetalningsplan som löper på 5 år. Massa information m.m osv bl.a., bl.a ja ni kanske fattar. Nu håller jag tårna för att borgenärerna (de jag är skyldig pengar), ska gå med på det hela eller komma med en lika bra plan istället.

Hur som helst så är det bara vänta och se, den som lever får veta hur detta kommer att gå. Samt en hel del annat som händer och inte händer i mitt liv framöver...

Jag är inte en person som skulle klara av att vara långledig, utan att ha något som helst inplanerat.
Har äntligen haft min lediga vecka och det har varit riktigt skönt, att slippa gå upp tiigt varje dag och bege sig till jobbet. Samtidigt som jag faktiskt är glad över att ha en arbetsplats att vara på och vara del av.
Det har varit sovmorgon i princip varje dag, bortsett från idag då jag skulle in å handla lite inför helgen.

Skönt att för ovanlighetens skull slippa släppa chips, läsk och annat på en buss för att sedan behöva gå en bra bit hem.

Är äntligen fullt vaccinerad mot Covid-19, dos 2 fick jag redan i måndags runt lunch. Har inte haft några större biverkningar av andra dosen och förhoppningsvis klarar jag mig. Skönt att fått den här biten överstökad, nu är det bara sakta och säkert återgå mot lite mer normal vardag. 

Har även hunnit med att vara på fotvård och luncha på Cafe Viskan, en välbehövlig paus från att bara vara hemma. 

De senaste dagarna har jag bara haft lingon på hjärnan, förutom i måndags då jag ledigt från skogen och åkte in till stan. Det vadags för mig att få dos 2 av vaccinet mot Covid-19, så nu har jag fått det avklarat samt massa frisk luft ute i skogen.
Jag har äntligen ledigt och det känns tiktigt skönt, sovmorgon varje dag och inte många måsten. Men att plocka lingon tar på krafterna, även om det känns riktigt bra. Plus att jag kan få mig ett gott skratt, när jag upptäcker "blåmärken" på benen av mosade blåbär...

[Bild]

Var verkligen på tiden att jag tar en ledig vecka nu, den sista tiden har jag varit extremt trött.
Bästan så att jag funderat över om jag kanske vore utbränd igen eller inte, å andra sidan har det varit väldigt mycket de senaste månaderna. De sista veckorna har jag gått runt som en zombie eller liknande, inte vetat vilken dag det är osv.
Glömt att uppdatera saker här på bloggen, till och med glömt att ladda min platta. Snacka om att vara trött i huvudet, men nu är jag äntligen ledig i 1 vecka och bara 2 måsten kommande vecka. Fast mer om de sakerna får komma framöver, nu blir det att inta sängläge och sova rätt igenom natten.

Efter att ha en sådan där dag då allt bara snurrar i huvudet, är det skönt att gå ut i skogen och plocka lingon.
Snacka om träningsvärk jag fick efter gårdagens vända efter lingon, det är knappt att jag kom upp ur sängen på morgonen.

Allt gör ont utav bara tusan, men så är det ibland näR man ska känna att man är i livet. 

Jag gillar att vara tidig, oavsett om det är till jobbet, läkarbesök osv... Men i veckan lyckades jag med det nästan omöjliga för att vara mig, nämligen att vara 24 timmar för tidig till besöket hos min läkare.
Jag hade fått för mig att jag skulle vara på vårdcentralen på onsdag 8.45, så på tisdagen säger jag till på jobbet att dagen efter blir jag sen pga av besök på vårdcentralen. Men det visade sig att jag tagit fel på dagarna, men som tur var jag för tidig och inte missat läkarbesöket, fast jag måste erkänna att det kändes konstigt att vara så fel ute. 

Jaja, hellre är jag för tidig till mitt läkarbesök. Kanske visar detta att jag är i behov av ledighet osv, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge...

Jag känner mig nöjd varje gång jag varit på Blodcentralen och lämnat blod. Men det är först när jag får ett speciellt sms som jag känner mig extra stolt över att vara blodgivare, nämligen smset i bilden nedan...