Planen var att jag skulle börja på Erikshjälpen imorgon, men pga av olika omständigheter så blir min start uppskjuten till nästa vecka istället. 

Skönt med 1 veckas ledigt mellan olika arbetsplatser, men nu börjar det bli smått långtråkigt. 

Jag kan inte vara den enda som ibland, eller ganska ofta glömmer bort att ta hand om mina fötter. Plus att jag inte har varit så intresserad av vad som faktiskt vore bra för mig och mina fötter, men igår hade jag som tur var en tid hos en som utför medicinsk fotvård.
Lydia på Cityfötter kan jag starkt rekommendera, för hon har hjälpt mig flera gånger. Och den här gången utförde hon mirakel känns det som, fick även lite tips och råd om vad jag kan göra själv hemma för att ta hand om mina fötter. Varje kväll känns det som om mina fötter är i himlen. 

Lediga dagar i början av veckan är verklige inte fel, man kan få hur mycket som helst gjort. Eller så tar man sovmorgon och sover bort mer mindre hela förmiddagen, vilket ibland är otroligt skönt. Om det inte vore för en viss enveten katt hemma hos mig, så hade jag nog kunnat sova längre än till 11.15 Å andra sidan är det skönt å komma upp, för att slippa ha allt för ont i kroppen efter att ha sovit på tok för länge.
Som tur är så fick herr Triniti liv i mig, vilket gjorde att jag faktiskt ringde vårdcentralen och fick en läkartid 15.15

Har nämligen haft problem med toabesöken de senaste dagarna, och idag kände jag att detta vore bäst att kolla upp. Som tur var så fick jag träffa läkaren och lämna vissa prover, och prover visade att det inte var något direkt fel på mig. Fick beskedet att jag inte hade några onda bakterier, skönt på sätt å vis men ändå fick det bli en omgång med antibiotika på 5 dagar. 

Fråga inte mig hur läkaren tänkte, när han ger mig en kur med antibiotika... Jag hämta ut mina tabletter och tar dem enligt ordination, hoppas att vad nu är problemet kommer att ge med sig. Som tur är har jag ytterligare lediga dagar, så det blir att både vila och få fina fötter hos Lydia på Cityfötter i Borås.

Äntligen en vända till Ikea, som jag har längtat och väntat på detta. 

Restriktioner i all ära men bara grejen med att gå runt på Ikea och sedan sätta sig för lunch i restaurangen, det gör att man kan glömma Corona om så för en liten stund åtminstone. Jag behöver definitivt inte åka på semester i år, bara jag får åka till Ikea och under våren till Gekås så är jag nöjd. 

Det var allt för länge sedan som jag gick på stan utan att vara på väg någonstans, och det känns riktigt bra. När jag ändå är på stan och inte har någon tid att passa, så fick det även bli ett besök på Cafe Viskan, här råkar jag på bekanta ansikten. 

Drygt 1,5 år har passerat sedan jag började på SV Compass, nu känns det bara vemodigt och tomt.
Jag kommer sakna mina arbetskompisar och personalen, samtidigt som det är dags för mig att se nya arbetsplatser och träffa nya människor. Det är dags för mig att ge mig ut på nya äventyr, vem vet vart detta kommer att leda mig.

Sitter och väntar på min tur hos naprapaten, som förhoppningsvis kan hjälpa mig med min stela och ömma nacke. 

Sedan blir det att kolla vad som händer och sker i centrala Borås, kanske firar jag ettor dagars ledighet.

Vinter och snö hör ihop, men jag är så förbannat trött på kylan... Den här kylan och omslagen i tempraturen, det driver mig till vansinne.
Men vilka bilder man kan fota, när man väl är ute i detta inte allt för underbara väder.

I mitt liv kan saker hända väldigt fort, enda jag önskar var att någon hade gett mig en hint om vad som var i görningen.
Fast å andra sidan så var den här överraskande förändringen positiv, och något som jag faktiskt behövde.
För ovanlighetens skull hade jag telefonmöte inbokat på förmiddagen, onsdags förra veckan med min handläggare på Arbetsförmedlingen. Jag trodde det skulle vara ett vanligt samtal om hur jag har det, hur många timmar jag jobbar m.m

Men så blev det inte, för det visade sig att arbetsledaren tyckte att jag skulle gå vidare med min arbetsträning.
Som tur hade jag en bra handläggare, som hade koll på olika arbetsplarser som kunde vara något för mig.
Efter några telefonsamtal och lite diskussioner, så blev det bestämt att jag skulle iväg på studiesök som igår på Erikshjälpen.

Jag förstår fortfarande inte varför arbetsledaren inte kunde sagt något, innan mötet till mig.

Men det är inte första gången sådana här saker händer och sker. Som sagt så är det mycket jag inte förstår och som jag önskar vore bättre, men nu är saker som de är. 

Studiebesöket på Erikshjälpen gick hur bra som helst, bestämde mig fort fort för att jag ville börja där. Mycket för att det verkar vara en otroligt bra arbetsplats, men också för att det finns utvecklings möjligheter på det stället. Plus chansen att prova många olika arbetsuppgifter om man skulle vilja eller behöva det.