Underbart är kort säger man, men vad gör det efter en otroligt hysterisk och stressig vecka på jobbet. Det var att lasta 2 lastbilar på tisdagen, på torsdagen var det loppis och sedan på söndagen var det "äntligen" dags för avfärd mot Litauen och Vitryssland. Några elever från Viskastrands transport-inriktning skulle iväg till Litauen och Vitryssland med grejer från oss på Stiftelsen Vitryssland, samt 2 av cheferna skulle med på denna resa.
Så kanske kan man förstå om det var en smula stressigt, men på den nivån stressen och "hysterin" låg på, var inte okej. Vi som jobbade på och skötte vårt, det var vi som fick kommentarer om allt och ingenting. Medan de som bara sitter rätt upp och ner, de fick inte ens ett ögonkast av cheferna och det störde mig något fruktansvärt. Men så kom veckan då allt var väldigt lugnt och skönt på jobbet, samtliga slutade 12 varje dag och det gav mig möjligheten för lite återhämtning. Verkigen skönt att få göra korta dagar och inte behöva stressa med saker, och även den här helgen har varit otroligt lugn.

Det var bara jag och pappa samt katterna hemma, sedan i torsdags då mamma med kompis åkte iväg till Polen på sparesa. Kan bara konstatera att det är ganska skönt att ha en förålder iväg på resa, för då blir det betydligt lugnare. Hur som helst har pappa och jag kunnat hålla oss sysselsatta med både det ena och det andra, samt idag på förmiddagen blev det ett besök ute på Sobacken.

Jag har inte varit ute på Sobacken förut, så det var riktigt intressant att få göra ett besök där för att se vad som händer på ett ställe som det. Mest spännande var ändå att få åka tåget runt hela området och speciellt för att se det nya området, som nu håller på att växa fram där ute. 

Nu när våren och värmen har infunnit sig, såg jag till att fixa sommar frisyren. Kortklippt med en gång och nu är jag så redo för sommaren som jag kan bli, även jackan får vara kvar i garderoben i denna underbara värme som infunnit sig.

Våren har verkligen tajmat in den perfekta veckan att komma på, för det första är det kort vecka med bara 3 arbetsdagar för min del. Ännu bättre blir det av att jag bara jobbar till 12 under veckan, då jobbet stänger just 12 pga att 2 chefer är iväg på jobbresa. Livet kan verkligen inte bli bättre, våren har kommit, korta arbetsdagar och för ovanlighetens skull kan man ta det otroligt lugnt.

Café Viskan är nu stället jag sitter på för att hämta andan efter en hektiskt förmiddag, med flera ärenden uträttade. Njuter av livet i största allmänhet och kan bara konstatera en sak, nämligen att jag har kommit jäkligt långt med mitt liv.

11.00 hade jag tid på psyk för att träffa läkaren där, vi pratade om att trappa ner en av mina mediciner. Som jag inte längre är i behov av, men för tillfället tar 3 gånger om dagen och det är ju lite onödigt. Så nu är det bara för mig att vänta på att läkaren ska ringa tillbaka till mig, för att göra en återkoppling om hur och när jag ska trappa ner min medicin.

Då var det återigen dags för att lämna blod på Blodcentralen, på SÄS i Borås. 

Funderat på att göra skillnad för världen eller bara för någon? Om du inte vet hur eller vad, tycker jag du ska ta kontakt med Blodcentralen.

Kan ju undra om våren över huvudtaget kommer att dyka upp, med tanke på vilket skitväder som för tillfället råder. Igår låg det 5 cm snöslask på vägen här hos mig och det är inte roligt att behöva traska hem i, men vad ska jag göra? Hem måste man ju och till råga på allt passerar en bil mig i ganska hög fart, vilket resulterar i att jag var dyngsur över benen. Inte okej att passera en som är ute och går, utan att sänka farten och försöka undvika att fotgängaren blir dränkt. Skulle jag göra detta mot chauffören hade jag nog fått höra både det ena och det andra, men vissa människor vet uppenbarligen inte hur man kör bil.

Visst har jag rätten att anmäla händelsen till polisen, men att ta upp polisens tid och resurser för en sådan här struntsak, det känns jävligt onödigt. Finns andra sätt att lösa sådana här saker på, exempelvis genom att prata med folk och på något sätt kommer detta att lösa sig oavsett vad.

Jag vill önska er alla en god natt, vart ni än är och vad ni än ska göra...
Mitt dåliga samvete påminer mig hela tiden om att jag måste uppdatera här på bloggen, så imorgon ska det banne mig bli av.
God natt och ta hand om er

Äntligen lördag kväll och jag är fullständigt urvriden, som en sur disktrasa.
Min OSA har äntligen gått igenom, fick beskedet i torsdags av mina chefer och först kunde jag inte ta in det hela. Har fortfarande inte helt smält det hela, men helt kommer jag nog inte att smälta det innan alla papper är signerade och jag fått träffa min nya handläggare. Detta visar att oavsett vad du har med dig i bagaget och vad du har gått igenom, så kan du lyckas med det du bestämmer dig för så länge du kämpar för det.

Dessa föbannade kuddöverdrag, vad de har krånglat och gjort livet surt för mig. Som det inte räckt med mycket att göra på jobbet, så har det även varit mycket hemma. Men nu är de hanne mig klara och jag är trots allt nöjd med min insats för att hjälpa lilla syster med detta projekt. 

Men som tur är det äntligen dags för årets Linnemarsch, trots att jag haft en väldigt lust att ställa in det hela är jag nu ändå redo för detta. Får hoppas att jag överlever strapatsen och lyckas ta mig i mål, vilket kommer bli tufft med tanke på hur dåligt skick jag är. Då tänker jag främst på att jag inte motionerar allt för mycket och inte är van vid att gå allt för långa promenader, den som lever imorgon eftermiddag får se hur det hela kommer att gå.