Alla drabbas vi av oturen ibland och idag var det min tur, eller snarare så var det mina glasögon som fick sig en smäll av oturen.
Hade precis kommkt hem från stan och skulle byta från solglasögonen, när jag hörde en liten smäll från bågarna.
På något sätt hade två av metalldelarna i bågen bara släppt från varandra, och detta utan att jag gjort något speciellt. Se bilden ovan för att se skillnaden...
Jag hämtade glasögonen hos Direkt Optik i början av april och aldrig varit med om något liknande, så det var bara att ringa butiken och förklara saken. Glasögonen får åka in på undersökning i eftermiddag och förhoppningsvis kan jag få bågarna lagade, utan att det ska kosta mig något.
Återstår att se vad som sker och vad personalen säger om glasögonen, bara hålla tummarna och hoppas på det bästa.
Tur för att jag har mina gamla glasögon kvar, för annars hade jag haft problem att se och på köpet wn redig huvudvärk.

Verkligen inte lätt när man inte kommer ihåg att man är tillbaka i lilla Borås, och att mycket om inte allt pausas under semestertider. Märkte detta för en stund sedan i en korsning, som ska göras om till rondell och korsningen är ett vägarbete sedan tidigt i våras. Blir intressant å se om korsningen blir klar detta året eller om det är som vanligt i Borås, att alla vägarbeten tar minst 6-12 månader att färdigställa. 

Igen är det dags att sätta sig en stund i ett väntrum, denna gång på psyk. Då jag har möte inbokat med av två personer som håller i en grupp, som jag ska börja i under september och idag blir det att få lite mer information. 

Borta bra men hemma bäst...
Efter att ha återhämtat mig från resan till Sankt Petersburg, så blev det att ge sig ut i skogen och kolla hur mycket blåbär set finns. Visade sig bli ett helt okej blåbärs år och även lingon verkar det trots allt bli.

Fansiken om inte jag är bland de första av färjan, när vi lagt till i hamnen. I vanliga fall brukar det stå ett stort gäng asiater, som bildar en slags asiatisk mur och hur mycket man än försöker så kommer man förbi dem.
Så idag blev det att parkera sig nära utgången och ställa resväskan nära utgången, så att det bara att ge sig iväg när väl dörrarna öppnas. Tidigt som sjuttons bestämde jag mig för att mitt bagage skulle stå närmst dörrarna, så att jag skulle vara den förste eller bland de första att gå av färjan och få svensk mark under fötterna. Denna gång lyckades jag med det hela och fort som sjuttons bar det av till busshållplatsen, där chaufför och reseledare möter upp med bussen.

Frukostbuffe, Stockholms skärgård och jag är i skrivande ögonblick först i kön. Får se hur länge det tar innan alla asiater kommer och ska försöka ta sig in först, utan att det faktiskt redan ståe folk i kö.
Kommer garanterat bli värsta rallyt in, när väl dörrarna öppnas för alla vill in samtidogt och då gäller det att vara redo med armbågarna.

För ovanlighetens skull har jag äntligen haft en natt med betydligt fler timmars sömn, än under hela resan. Trots detta har jag stora, mörka ringar under ögonen och det är med nöd och näppe som jag orkar hålla ögonen öppna för stunden. Det blir att försöka sova lite på bussen hem till Borås, vill säga om jag nu lyckas med att sova.