Äntligen måndag och första dagen på semestern, jag börjar semestern med ett besök hos Älvsborgs Rehab Center.
Jag ska träffa fysioterapeuten (sjukgymnast), för att kolla upp min nacke som krånglat en längre tid. Det blev även att ringa vårdcentralen, för att kolla upp hosta som jag dragits med hur länge som helst. 

Även de som kör bussarna är ju människor, så vissa förseningar har jag en förståelse.
Men det jag inte kan förstå är hur Västtrafik inte har någon som helst beredskap för om 1-2 förarer blir försenade.
Jag brukar alltid ta bussen som går 5.44 vid min hållplats, men idag blev det att ta den senare bussen som istället kom 6.00 Vilket gör att jag blir väldigt sen även till jobbet, men det viktigaste är nog ändå att jag kommer fram.

Det blir intressant å se hur den här dagen blir, då min arbetsgrupp hade möte med 2 av cheferna.
Jag har äntligen fått ett städschema, där jag har mina uppgifter och under vilka tider jag ska utföra dem. 

Hösten har kommit med besked, det märks på morgonen när jag ska till bussen. Den här veckan har jag fått ha mössan på mig, för att inte frysa öronen av mig på väg till jobbet.

[Bild]

Till och med katterna känner av hösten, då de inte vill gå ut på tidiga.morgonpromenader längre.

Ibland gäller det att vara envis och våga ställa obekväma frågor, samt inte ge sig när man tycker något är.
Här om veckan byte jag chef mellan Borås och Alingsås, i samband med det försvann en del av min beviljade ledighet. Det var ansökan om ledighet kring jul och nyår, samt semester under september/oktober.

Detta tyckte jag var konstigt, så först mailade jag cheferna för att se vad de sa. Svar fick jag och det var verkligen inte det jag förväntat mig, så igår mailade jag mitt fackförbund.
Tidigare imorse mailade jag även min chef, med bild på beviljad ledighet (se nedan bild 1 är schemat och bild 2 är att ledighet var godkänd), och plötsligt hade blivit en ändring i mitt schema.
Plötsligt hade min julledighet kommit in i schemat igen, och det känns förbaskat bra. Jag är väldigt glad, för att jag inte gav mig och hittade att min lediget var godkänd sedan tidigare.
Som sagt så lönar det sig att mellan varven vara envis och inte ge sig.
Till er som läser detta, ge er inte i första taget och kämpa på.

Jag började skriva detta inlägg imorse vid 8.15, under dagen har det hänt saker. Bra och dåliga, hur som helst så ringde min chef för en stund sedan och ville prata. Packat och klart, så var det ändå bra saker jag fick förklarat för mig och jag kunde själv kolla upp det som chefen berättat.

Jag gillar min nya chef skarpt, han tar sig tid att förklara saker på ett enkelt och bra sätt. 

Å ena sidan så vet jag inte om jag får lång ledighet över jul och nyår, men vad i sjuttons gubbar gör det. Det viktigaste för mig var ändå att markera, att man kan inte göra hur som helst. 

Älvsborgs Rehab Center är platsen, jag kommer tillbringa ett par timmar på under förmiddagen. Börjar med att träffa arbetsteruapeten, för att kolla upp mina handled som krånglat en längre tid. Sedan är det Mediyoga med fysioterapeut, följt sv träna på gymmet för axeln ska fortsätta hålla. 

Jag har vid flera tillfällen ställt frågor till min chef, utan att få något som helst svar. Inte heller facket kunde hjälpa mig med exakta svar, även om de på facket försökte och ställde upp för nig.
Så tidigare idag bestämde jag mig, för att skicka ett mail till Samhalls kundcenter.

Jag hade skrivit ner alla frågor och funderingar, för att jag inte skulle glömma något. Så när det äntligen var lugnt här hemma och katterna var lugna, rafsade jag ihop mitt mail.
Kortfattat handlade mina frågor, hur kommer det sig att det är så här? Får det gå till så här?
Jag avslutade mitt mail med "Stolt medarbetare sedan 2023", får se när svar kommer.

Hur som helst är det bara vänta och se vad som sker framöver.

Zelda blixten har hela sommaren gått utan sele och koppel, vilket inte har varit något problem. Tills här om dagen då jag tog ut både Zelda och Skrållan, jag vände ryggen till och helt plötsligt var Zelda försvunnen. 

När jag insåg att Zelda var borta, var det fort in med Skrållan för att sedan gå ut och leta efter Zelda rymlingen. 

Det slutade med att Zelda var försvunnen i runt 5-6 timmar, först när pappa var ute och letade kom hon fram.

Skrållan bus älskar att vara ute och undersöka, promenera sina egna vägar. Ibland är hon också försvunnen, men för att dyka upp lite senare. 

Som vanligt är jag en riktigt klumpeduns, speciellt när det kommer till närkamp med betongpelare. Hade varit ute och slängt skräp, tänkte i samma veva ta en rökpaus och skulle över betonggrejerna som markerade parkering. Fastnar med vänster fot och håller på att ramla med ansiktet i asfalten...
Aj helvete, men jag lyckades hålla mig på fötterna med ett fint skrapärke på smalbenet.
Jag är bra på många saker, uppenbarligen även på att inte lyfta på fötterna ordentligt. Ska inte gnälla, fick ju något att gnälla över och det kunde varit mycket värre. Kunde ramlat på ansiktet eller brutit något, vilket hade sett komiskt ut...