Trots att det regnar och blåser som bara tusan, så blev det trots allt en månda utan allt för många överraskningar.

Hade i eftermiddags möte med min närmaste chef och handläggare från Arbetsförmedlingen, det blev lite avstämning om vad jag gjort och hur mycket jag klarar av att jobba.
Nu sitter jag här igen och rullar tummarna igen, med bara 3 arbetsdagar kvar, och inte den blekaste om jag har ens minsta chans till anställning eller ej.

Den stora frågan är nu: Hur länge blir det att gå hemma denna gången?
Skulle jag inte få en anställning, så känns det senaste året helt jäkla bortkastad. Kämpat, slitit och ställt upp, konstaterat att jag har en paj axel och en handled som lever rövare mellan varven.
Å andra sidan har det funnits några bra saker, jag har bevisat för mig själv och för andra att.även jag duger.
Största pluset är ändå att jag tappat i vikt och byggt muskler, samt bevisat att även korta tjejer kan samma saker som killarna.
Ser fram emot fredag, då det blir skönt med sovmorgon och slippa gå iväg tidigt på morgonen.