2 veckor har gått sedan jag lyckades med konststycket, att ramla och slå i samma knä på mindre ett dygn.

Uppenbarligen har jag talang för att ramla eller vurpa, helt utan anledning och ändå inte slå ihjäl mig. Har fortfarande ett väldigt fint vänster knä, som skiftar i allt från mörklila till något gulaktikt.

Under alla år som jag har halkat och slagit mig fördärvad under vinterhalvåret, så är nog den här säsongen den värsta.
Får vara glad över att jag fortfarande står på benen och lyckats vara på jobbet som jag ska, trots den senaste tidens ömma knä.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har varit en sådan där dag, då jag faktiskt skulle ha stannat hemma i sängen och inte gått upp. Detta enbart pga att en person på jobbet, såg till att jag nådde min gräns och fick ett fullständigt psykbryt. Som om det inte räcker med det jag ...

Hösten har verkligen kommit och det med besked, åtminstone vädermässigt. Ena morgonen är det kallt som skuttons, nästa helt okej och idag rena rama skitvädret med regn. Men som tur är det onsdag eftermiddag, bara en dag kvar med jobb och sedan tar ja...

Det här är en bok som fångar läsarens intresse från första stund, åtminstone mitt. Jag har drygt 100 sidor kvar och ska inte avslöja för mycket, men låt er inte nedslås av bokens längd. Går ju alltid att lyssna på som ljudbok, eller läsa i den form m...

Oktober innebär höst och med det, varierande tempraturerer under dagen och naturen skiftar verkligen i många färger just nu. Jag skulle kunna gnälla hur mycket som helst, över det här med hösten och mörkret. Men vad hjälper det? Får istället vara gla...

Istället för att komma ungefär 5.16, så kom bussen kom 5.24 till busshållplatsen. Att bussen kommer så här sent hör till ovanligheterna, men till sist kom bussen. Och det får jag vara glad över, så nu håller tummarna för att en kollega kommer förbi t...