Det var länge sedan jag hade en sådan här seg måndag, sista timmen på jobbet var rena tortyren. Kläder att packa finns det alltid gott om, men orken var spårlöst försvunnen och huvudet bara snurrade. Efter att man påstod att jag var ansvarig för att en tejprulle försvunnit, men det är inte första gången saken försvunnit ifrån det rum jag sitter i och jobbar. Men jag tänker inte hänga läpp över det, då jag vett att jag inte har med den försvunna tejpen att göra. Hur som helst så blev det en hel del saker gjorda på jobbet, fick även pratat med rehabkordinatorn om arbetsförmedlingens inställda möte förra veckan. Även min handläggare på arbetsförmedlingen ringde och sökte mig, trots att jag var fullt sysselsatt med att jobba. Det gällde mailet jag skickade i fredags, där jag undrade och funderade på hur saker och ting får gå till med inställda möten utan att informera samtliga berörda. Fick veta av rehabkordinatorn att hon fått medelande om att mötet var inställt för ett par veckor sedan, vilket får mig att fundera. Hur kan det gå flera veckor utan att man informerar mig om att ett bokat möte är inställt, när man informerat alla andra? Börjar förstå hur de på arbetsförmedlingen jobbar, då det tog 4 dagar att svara på en enkel fråga som jag skickat via mail.

Hur som helst får jag se hur saker och ting utvecklar sig under veckan, resten av dagen tänker jag bara ta det lugnt och försöka få upp värmen i kroppen. Det var inte den bästa dagen att gå ut i shorts, men då jag nu har sommarsäsong blir det inte att ta på mig några långbyxor de närmaste månaderna. Återstår att se hur det blir med den saken denna sommar...

Hade tänkt försöka hålla mig vaken tillräckligt länge för att åtminstone se alla bidrag i Eurovision Song Contest, men nu är frågan om jag ens ska försöka eller istället gå och lägga mig. Magknip från ingenstans slog plötsligt till och strax efter det trötthet från helvetet. Chipsen kan nycket väl vara boven i dramat med magknipen, tröttheten beror på att det varit en lång dag och väldigt lite återhämtning. Hur som helst ska jag ändå försöka hålla mig vaken en stund till, om så bara för att se början av finalen på Eurovision. Hoppas verkligen och håller tummarna för att Frans och Sverige inte tar hem det hela, för nu får det räcka med Eurovison spektakel här i Sverige för ett antal år igen. Blir i vilket fall som helst spännande att se hur det hela går och vad det är för framträdanden som ställer upp på scen ikväll.

Idag den 12 maj är det den internationella ME-dagen då vi bär något blått för att göra en alltför okänd sjukdom mer känd. 

På bloggen Even an angel can end up falling... får man följa Mimmi som lever med ME, och på bloggen får man följa hennes vardag och liv med denna väldigt osynliga sjukdom. 

Självklart ställer jag upp på en sådan här sak, som att klä mig i blått för att visa min respekt och vara solidarisk med alla dem som lider av ME.  ME är ingen sjukdom som man hör talas om allt för ofta, men ska vara vanligare än MS som de flesta ändå har hört talas om eller känner till.

Förra gången jag hade möte på Arbetsförmedlingen med Försäkringskassan, fick jag plötsligt en ny handläggare. Idag skulle jag ha möte med min arbetsförmedlare och Försäkringskassan, kommer i tid och undrar varför inte arbetsförmedlaren och övriga personer inte dyker upp. Får veta att min arbetsförmedlare blivit sjukskriven och att mitt ärende sköts av en annan arbetsförmedlare, detta utan att jag fått någon som helst information om att läget förändrats och mötet är inställt. Till råga på allt fick jag igår sms om dagens möte från Arbetsförmedlingen, jag börjar undra vad i helvete Arbetsförmedlingen håller på med. Dyker jag inte upp på ett möte eller hör av mig, ryker min ersättning. Men uppenbarligen får Arbetsförmedlingen behandla mig som arbetssökande, som för tillfället arbetstränar, hur som helst och de får behålla både löner och ersättningar.

Jag tycker detta är skandalöst att det får gå till på det här sättet, att det får gå till på det här sättet. Ska imorgon ringa min rehanbkordinator och fråga henne om det här. Ska även skriva till Arbetsförmedlingen och ifrågasätta hur de bemöter mig som arbetssökande.

Man kan verkligen tro att sommaren kommit på fullaste allvar, nu när solen skinner, det är varmt ute och allt bara slår ut eller blommar för fullt. Skönt att det är underbart väder och att jag kan gå ute i shorts, men för min del är det är par grader för varmt. Ska inte klaga på värmen men då jag är så jäkla varm av mig, stundtals känns det som att jag är i en bubbla som är en bastu. Å andra sidan är det skönt att komma ut och gå till bussen, samt hem från bussen när jag gjort mina timmar på jobbet. Inne på jobbet kan det verkligen bli varmt, trots att fönster och dörrar är öppna. Som tur är jag ledig imorgon, med undantag för ett möte på Arbetsförmedlingen på förmiddagen.

Fortsättningen på I ljuseta makt och Stormens öga, här är den spännande upplösningen om Alina och hennes kamp mot Skuggmästaren. En fantady triologi för alla oss som inte kan få nog av kampen mellan gott och ont, om en flickas kamp från ingenting till att bli ett helgon, om vänskap och kärlek.

I eftermiddags var det dags att ta en sväng till Landvetter flygplats, för att möta upp mamma som varit i Helsingfors i några dagar. Sedan mitt förra besök någon gång förra året, hade det skett ett par förändringar och dessa var till det bättre i utrikeshallen. Informationen hade fått ny plats och snyggt utseende, även cafet var ombyggt och mycket snyggare.