I vanliga fall gillar jag inte attsitta i ett fullt väntrum och vänta på att det ska bli min tur, men idag är det faktiskt skönt att bara sitta ner och vänta. Väntrummet var fullt när jag kom hit till mottagningen, men nu börjar det bli allt mindre väntande kvinnor. Förhoppningsvis är det snart min tur, så jag slipper vänta allt för länge till.
Det är inte ofta jag behöver träffa en barnmorska, men ibland är det nödvändigt och idag behöver jag byta ut min p-stav (preventinmedel).

När det här besöket är avklarat, blir det att gå en sväng på stan och kolla runt. Innan det är dags att besök Stiftelsen Vitrysslands loppis, och förhoppningsvis hittar jag ett gäng med böcker att köpa. Kanske kan jag hitta annat som jag kan ge bort i present/julklapp.

5 dagars ledighet tackar man adrig nej till, speciellt inte jag. Fast riktigt ledig är jag trots allt inte, då jag har massa ärenden att fixa med som att träffa läkaren för att förlänga min sjukslrivning.
Var på förmiddagen på vårdcentralen och fick träffa en trevlig, kvinnlig läkare som fick mig att helt pltösligt må allt bättre. Kom till vårdcentrale med andan i halsen, eftersom bussen var över 10 minuter försenad och för att jag sedan igår haft konstant påslag av ångest. Att bussen var sen gjorde ju inte min ångest bättre, och värre blev det då föraren tyckte han skulle stanna till på en hållplats i stan där ingen hade tryckt på stopp-knappen och inte heller gick av. Varför stannar man då till på en hållplats, om ingen ska gå av och man redan från början var sen? 

Ibland undrar jag allvarligt vad det är för människor som kör för Västtrafik här i Borås, då de uppenbarligen inte verkar veta vad de håller på med bakom ratten. 

Det fick bli ett besök på Café Viskan i vanlig ordning när jag har ett par timmar till övers på stan, så nu sitter jag här och njuter av tillvaron. Njuter av livet i största allmänhet, då jag nu ser fram emot ett par lediga dagar. 

Vad gör lite inbokade saker under mina lediga dagar, när jag trots allt ser fram emot att göra dessa saker. Imorgon blir det att göra ett besök på barnmorskemottagningen, för att byta preventidmedel och på fredag blir det att fixa saker med mamma på eftermiddagen.

Mitt i allt detta ska jag även hinna ta sovmorgon, bara ta det lugnt och greja här hemma med sådant som måste göras t ex tvätt.

Och så ska jag försöka hinna med att besöka Stiftelsen Vitrysslands loppis, som om jag inte får nog av att vara på jobbet när jag faktiskt är på jobbet. Fast ärligt talat så är jobbet på Stiftelsen Vitryssland en sak och gå på loppisen en ledig eftermiddag, ja det är en helt annan sak om man frågar mig. 

Sedan blir det även en tripp upp till Linköping, för att hälsa på syster yster med sambo och deras nyligen hemkomna kattungar.

Oktober fick sig en allt en underbar start, solsken och ösregn om vartannat utanför jobbets köksfönster.

Skulle kunna sucka och beklaga mig över det tråkiga vädret ute, men det känner jag inte för. Och det bara för att jagar väldigt nöjd med att jobba inomhus just sådana här dagar och för att jag bara jobbar imorgon med. Resten av veckan har jag tagit ledigt, då jag har massa saker att fixa med, så som att träffa läkaren på vårdcentralen en dag och sedan blir det även besök på barnmorskemottagningen. Sådana där saker som man helst ska göra utanför arbetstid och speciellt om man som mig jobbar halvtid, då är det skönt att kunna ta ledigt några dagar och styra över hur man lägger upp planeringen. 

Skulle jag sedan ha turen att slippa hjälpa till att lasta långtradare till Litauen eller Vitryssland, slipper jag gärna den biten. Då det är så extremt tungt att lasta en lastbil, framför allt om vi är kort med folk. 

Bokmässan i Göteborg var verkligen en upplevelse att uppleva, det måste jag erkänna.
Det var hur mycket folk som helst och ju längre jag var på mässan, dessto svårare var det att komma fram. Vissa stunder fick jag nästan använda armbågarna, för att huvudtaget komma någonstans eller bara stå kvar där jag just då stod.
Hittade hur mycket intressanta böcker som helst, bäst var ändå när jag kunde köpa 3 pocket för 99 kronor. Underbart för en bokälskare som mig, när jag kan göra massa sådana här fynd.

Äntligen kunde jag parkera bakdelen på en stol och låta fötterna vila en stund, snacka om att ha ont i fötterna.
Ljudnivån ska jag inte prata om, på vissa områden gick det inte att höra mina egna tankar. Då alla skulle överrösta allt och ingenting...

Livet är bra underbart mellan varven, speciellt när man människor som får en att skratta och som man kan skoja med.
Igår var en sådan där dag där jag gjorde lite av varje på jobbet, det blev både att packa skor och kläder. Fast idag blir det helt annat, då kollegorna hittat väldigt mycket skor både bland klädsäckarna och ute på återvinningsstationerna. Så jag kommer att fullt upp ända fram till lunch, åtminstone som det ser ut just nu. Ibland är det bara så att vissa dagar får jag köra med plattan i botten, oavsett hur trött jag är och oavsett hur mitt mående är.

Kollegan som kör bilen fick ett speciellt uppdrag av mig, han ska få hämta ut ett brev åt mig från postombudet.
Har till sist fått svar från IVO på min anmälan mot en vårdcentral här i Borås, så vid eller efter lunch får jag se vad de har kommit fram till. Oavsett vad utredaren på IVO har kommit fram till, så känns det ändå som en seger för mig, då man tog tag i min anmälan och började granska det jag ansåg vara fel. 

Jag har varit på många olika mässor genom åren, men jag har aldrig besökt Bokmässan i Göteborg.
Fast i år ska det bli ändring på den saken, nästa lördag ska jag till sist åka iväg och besöka Bokmässan. Detta är verkligen något jag ser fram emot och förhoppningsvis får jag biljetterna med posten, så jag slipper hämta dem på plats nästa vecka.

Det finns flertalet ställen och organisationer i Borås som håller på med hjälparbete, både i Sverige och utomlands. Stiftelsen Vitryssland är det enda stället i staden som skickar alla kläder, mycket husgeråd och saker som behövs i hemmet. Det som sedan kommer in för försäljning från loppisarna som anordnas i lokalerna, sponsrar transporten till Vitryssland och Litauen. 

Så min fråga är, varför motarbetar Arbetsförmedlingen Stiftelsen Vitryssland?

Läs insändaren som Besviken Boråsade skickade in till Borås Tidning i veckan och tyck till.

Vad är meningen med att anmäla sexuellt ofredande till polisen, om det ska ta ca 6 månader innan de håller ett första förhör och sedan lägger ner utredningen efter ytterligare 6 månader?
I september förra året gick jag till polisen för att anmäla ett brott, efter att en på jobbet hade taffsat på mig vid upprepade tillfällen. Först hade jag pratat med kollegor och chefer på jobbet om saken, dessa stöttade mig på jobbet i den mån det gick.
Men efter mycket funderingar gick jag ändå till sist till polisstationen i Borås, för att anmäla det inträffade. Jag ville inte vara ett offer och försvinna i mörkertalet, som aldrig anmäler att jag utsatts för någon form av sexuellt övergrepp eller ofredande.
Drygt 6 månader efter att jag gjort anmälan ringer polisen upp för att hålla ett förhör med mig, via telefon och så var det inget mer med den saken. Efter förhöret hörs ingenting om min anmälan och månaderna går, tills igår då jag fick hem ett brev från polisen. Man medelar att utredningen läggs ner och motivet lyder: "Det saknas numera anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats."

Vad sjuttons gubbar betyder det? Med andra ord så lägger man ner förundersökningen pga att det gått så lång tid, och vems fel är det? Har inte beslutet mig om jag ska gå till polisen och få det här beslutet prövat hos en åklagare, får helt återkomma efter helgen när jagkommit fram till ett beslut. 

I och med att jag fick det här brevet hem, så är jag både uppgiven och förbannad på samhället.
Jag känner mig sviken av det svenska samhället och den svenska polisen, då man bara lägger ner utredningen utan någon som helst anledning 1 år efter att jag gjorde anmälan. 1 jävla år har gått och man gjorde ingenting, för istället skulle man prioritera grov brottslighet och yrkeskriminella.
Vilka är det som drabbas av detta? Jo den lilla människan i samhället, du och jag som är hederliga människor och gör allting rätt.
Kanske är det meningen att jag ska ta lagen i egna händer, då polisen uppenbarligen inte har tid eller resurser för att utreda brott som jag drabbats av.
Varför finns det polis och rättsväsende i Sverige, om den inte är till för alla som bor och vistas i det här landet.