Måndag igen och som tur för mig, så blir det en kort vecka med 4 dagars jobb. Det var riktigt segt att gå iväg till bussen, men vad ska man göra?
Kan ju inte sjukanmäla mig, för att jag inte orkar gå till bussen... Å ena sidan finns det folk för allting, även på företaget jag jobbar på.
Nu sitter jag här på kontoret och inväntar besked, om vart jag ska vara och jobba. Det är så skönt att storstädningen är över, för det har varit både slitsamt och stundtals stressigt. På de 2 månader som jag varit här i Alingsås, så har jag varit på flera förskolor/skolor och städat.
Fast jag ska inte klaga, för jag har träffat massa nya kollegor och lärt mig mycket. Nu är det nästan så att jag saknar tillbaka till Borås och det tråkiga trappstädet.
Har varit i kontakt med min chef i Borås, om pendlingen till Alingsås och att jag vill tillbaka till Borås för att jobba. Ska ge chefen chans att se hur min önskan kan lösas, samt att vi får ta en diskussion om saker och ting.

Igår eftermiddag kollade jag in i gästrummet, för att se vad Skrållan hade för sig. Hittade henne på sängen, där hon låg och spann för glatta livet. Vi pratade en stund om allt möjligt, sedan skulle hon helt plötsligt sitta på stolen jämte fönstret. Inte lätt att heta Skrållan, när man har så många platser som man kan sitta eller ligga på.

Idag är det både dop och 2-års kalas i Mantorp, dopet var i Veta kyrka från 1500-talet.
Det har varit fullt ös från förmiddagen, med ungar som vill olika saker och sedan plötsligt blev övertrötta.
Nedan är Oliva och morfar, en glad liten tjej.

Är man ensam hemma med moster, kan nästan vad som helst hända.
Man får sitta ute på altanen med kuddar runt sig, pysslandes med en stickad sjal. Eller så blir man omstoppad i morfars säng, så moster får gå ut och kolla till katterna som är ute på tomten.

Stundtals var det helt okej att hamna på konstiga ställen, plötsligt var det inte alls skoj och då blir man arg istället.
Zelda har en stor vattenskål, precis jämte altanen där är det alltid vattenpaus innan promenaden börjar. Skrållan är istället familjens trädgårdsmästare, med lämplig skottkärra och kratta i bra storlek.

Ibland är det skönt att komma iväg tidigt från jobbet, och hinna med tidigare buss hem.
Förra veckan blev storstädningen av Noltorpsskolan klar, igår och fram till 10-tiden idag var jag på Alströmergymnasiet.

Sedan blev det att åka med driftledaren till Östlyckan skolan, för att hjälpa till med storstädningen där. Får hålla tummarna för att nästa vecka och framåt blir lugnare, då storatädningen ska vara klart denna vecka.
Ser fram emot att ha 2 dagar i Borås och slippa storatädningen, för det tar verkligen på krafterna.
Imorgon blir det Mediyoga hos sjukgymnasten samt träna på gymmet, för att jag ska orka med min axel. På torsdag blir det att börja Stresskolan hos arbetsteruapet, vilket jag också ser fram emot.
Skönt med två avbrott på förmiddagen, som inte har med jobb att göra.
Nu blir det att blunda en stund på bussen hem, innan det är dags att gå ut med 2.busar till katter.

Fullständigt hjärnsläpp rådde igår på morgonen, när jag skulle till Alingsås. Jag hade pratat med min chef i måndags och frågat vart jag behövdes som igår.
Fick veta att jag skulle till Noltorpsskolan och hjälpa kollegorna där, av någon anledning fick jag för mig att det istället var Nolhagaskolan. Dagen började med att jag tog gick till kontoret i Alingsås, istället för att åka till skolan.
När jag väl kom på mitt misstag, blev det att promenera till närmste hållplats och bege mig till Nolhagaskolan. För det var den skolan som jag fått på hjärnan, detta trots att chefen hade smsat mig att det var Noltorpsskolan istället. Väl på plats vid fel skola, fick jag ringa chefen och prata med henne då jag uppenbarligen var ute och cyklade.
Mitt i allt fick jag en panikattack, så det blev att be chefen ringa efter driftledaren som kom och hämtade mig.

Dagen räddades av att driftledaren plockade upp mig och såg till att jag hamnade vid rätt skola, samt att jag hittade mina kollegor.
Det hela blev bättre av att jag träffade några bekanta kollegor, som jag kunde hänga på.
Trots fullständigt hjärnsläpp och en mindre panikattack (efter 2 månader utan), blev det en bra dag för min del.
Pratade med en annan kollega från Borås, när vi väntade på bussen hem och fick höra en hel del.
Väl hemma blev det att släppa ut två katter för promenad och de fick vara ute drygt en timme, innan jag tröttnade på att vara ute med dem.

Igår blev det besök i Mantorp, för att hälsa på syster med familj och samtidigt fira födelsedag.
Det blev att åka till Ikea Linköping, för shopping och lunch. Vi hann även med tårta och träffa mäklare, innan det var dags för mamma och mamma att bege oss hemåt.

Jag känner mig som en urvriden trasa, fötterna ömmar och knäna gör sig påminda.
Vem har sagt att livet ska vara lätt? Mitt liv är definitivt inte lätt, speciellt inte efter en tuff dag på jobbet.
Jag fick till uppgift att städa om en hel avdelning (storstädar skola), eftersom kollegorna som "städade" där igår inte gjort sitt jobb.
Förstår mig inte på folk, hur svårt är det att damma alla ytor och ta bort fläckar på bord/stolar. Uppenbarligen är det väldigt svårt för vissa människor... Får se imorgon hur det blir med saker och ting, antar att jag får fortsätta på egen hand som idag.
Får fortsätta med städningen imorgon, för nu är det hem och vila. Samt släppa ut två katter på promenad, får se hur mycket elände dessa kan hitta på.

Rolig busschaufför har jag med, han var förvånad när jag kliver på bussen i Alingsås. Förklarade att jag har lite miljöombyte, kan inte lätt att hänga med i svängarna efter semestern.