Hösten har verkligen kommit för att stanna, löven skiftar färg och det är riktigt skönt att ta en promenad. Trots att det är riktigt gråmulet och regnet hänger i luften, så är det riktigt skönt att komma ut, efter en förmiddag utan dess like och där jag stundtals trott att jag höll på att hamna på Hispan. 

Den senaste tiden har jag haft mycket kontakt med vårdcentralen, väntat på att få röntga min handled (som driver mig till vansinne) och en del kontakt med barnmorskemottagningen av olika anledningar. Så efter förra veckans alla vändor med telefonsamtal och besök hos barnmorskan, så har mina ansträngningar börjat få utdelning. Fick just svar från gynekologmottagningen på min egenremiss, den har lagts till läkaren för bedömning och eventuell tidsbokning. 
Så efter mycket muttrande över vården i allmänhet och speciellt över min vårdcentral den sista tiden, så känns det som om min tur kanske kan börja vända ochbörja skina mot mig igen.

För att avsluta den här dagen bättre, så blir det även ett besök hos naprapaten och jag hopps han kan hjälpa mig med min ömma rygg. 

Min hjärna är fullständigt mos, känns som om jag haft en virvelvind eller jordfräs runt i huvudet.

Jag är förvånad över att jag fortfarande är så pigg som jag är just nu och har lite ork kvar, även om den är på upphällning.
Den här veckan har bestått av många olika saker, högt och lågt. Både jobbmässigt och privat, främst då kontakt med vården.

Ringde arnmorskemottagningen, för att förnya recept och boka tid för att ordna med saker som byte av p-stav (preventivmedel). 

Att få kontakt med barnmorska var inget problem och samtalet gick galant, men sedan drog cirkusen igång. Det blev lite konsultation mellan barnmorska och läkare, jag fick rådet att ta kontakt med Kvinnokliniken (Gynekologmottagen) på SÄS. Anledningen till kontakt med Kvinnokliniken är enkel, jag behöver få vissa delar av min kropp utredd och förhoppningsvis är det inget större fel på mig. 

Snabba besked från det hållet, bara för mig att kontakta Kvinnokliniken på SÄS genom att skriva en egen remiss och hoppas på snabbt svar.

Så nu sitter jag här, gäspandes och bara hoppas att jag snabbt får svar.

Det är inte ofta jag har problem med Västtrafik, men när det väl börjar krångla så krånglar det bara utav helvete...
Bussar som är 1-3 minuter försenade köper jag, det kan hända vad som helst. Men att en buss inte kommer?
Jag slutar 13.30, tar bussen 13.41 och byter buss vid 13.50 för att åka med sista bussen 14.02, linje 550 mot Alingsås.
Skulle jag mot förmodan missa bussen som går 13.50 från Södra Torget, kan jag alltid ta den som går 13.58 och ändå hinna med bussen som avgår 14.02 mot Alingsås.
Av någon jävla anledning kom aldrig bussen 13.41, vilket fick mig jävligt sur. För det innebär att jag nu sitter på Resecentrum (Borås) och måste vänta till nästa buss som avgår 15.02

Man antar att kollektivtrafiken bara ska funka och när det inte funkar, ja då blir säkert många med mig irriterade. Kanske inte hela världen tänker någon av er där ute, och i vanliga fall skulle jag inte bli allför sur över en sådan här sak.
Men jag har haft en riktigt dålig dag, mitt humör har varit i botten och vänt flera gånger om under dagen. Och så händer detta att en jävla buss inte kommer, inte något man blir glad över...

Rena bagatellen om jag åkt med en buss som har avgångs tid 2 gånger i timmen, men det är betydligt värre när man blir. strandsatt 1 timme.

Hemma blir det att klaga hos Västtrafik, samt söka förseningsersättning. Förhoppningsvis blir det inga problem med det, återstår att se hur det går med den saken.

Fansiken, det känns som att det var igår...
Jag minns exakt vart på skolan jag befann mig, minns fortfarande bilderna som visades på nyheterna.
Ground Zero finns numera med på min Bucket list, detta är verkligen en plats att besöka.

20 år... Jag kommer aldrig glömma.
Never forgett

Det är bara att kämpa på, försöka hitta de små ljusglimtarna av bra saker och hoppas på det bästa.

Jag är inte en person som skulle klara av att vara långledig, utan att ha något som helst inplanerat.
Har äntligen haft min lediga vecka och det har varit riktigt skönt, att slippa gå upp tiigt varje dag och bege sig till jobbet. Samtidigt som jag faktiskt är glad över att ha en arbetsplats att vara på och vara del av.
Det har varit sovmorgon i princip varje dag, bortsett från idag då jag skulle in å handla lite inför helgen.

Skönt att för ovanlighetens skull slippa släppa chips, läsk och annat på en buss för att sedan behöva gå en bra bit hem.

Är äntligen fullt vaccinerad mot Covid-19, dos 2 fick jag redan i måndags runt lunch. Har inte haft några större biverkningar av andra dosen och förhoppningsvis klarar jag mig. Skönt att fått den här biten överstökad, nu är det bara sakta och säkert återgå mot lite mer normal vardag. 

Har även hunnit med att vara på fotvård och luncha på Cafe Viskan, en välbehövlig paus från att bara vara hemma. 

De senaste dagarna har jag bara haft lingon på hjärnan, förutom i måndags då jag ledigt från skogen och åkte in till stan. Det vadags för mig att få dos 2 av vaccinet mot Covid-19, så nu har jag fått det avklarat samt massa frisk luft ute i skogen.
Jag har äntligen ledigt och det känns tiktigt skönt, sovmorgon varje dag och inte många måsten. Men att plocka lingon tar på krafterna, även om det känns riktigt bra. Plus att jag kan få mig ett gott skratt, när jag upptäcker "blåmärken" på benen av mosade blåbär...

[Bild]