Äntligen lördag kväll och jag är fullständigt urvriden, som en sur disktrasa.
Min OSA har äntligen gått igenom, fick beskedet i torsdags av mina chefer och först kunde jag inte ta in det hela. Har fortfarande inte helt smält det hela, men helt kommer jag nog inte att smälta det innan alla papper är signerade och jag fått träffa min nya handläggare. Detta visar att oavsett vad du har med dig i bagaget och vad du har gått igenom, så kan du lyckas med det du bestämmer dig för så länge du kämpar för det.

Dessa föbannade kuddöverdrag, vad de har krånglat och gjort livet surt för mig. Som det inte räckt med mycket att göra på jobbet, så har det även varit mycket hemma. Men nu är de hanne mig klara och jag är trots allt nöjd med min insats för att hjälpa lilla syster med detta projekt. 

Men som tur är det äntligen dags för årets Linnemarsch, trots att jag haft en väldigt lust att ställa in det hela är jag nu ändå redo för detta. Får hoppas att jag överlever strapatsen och lyckas ta mig i mål, vilket kommer bli tufft med tanke på hur dåligt skick jag är. Då tänker jag främst på att jag inte motionerar allt för mycket och inte är van vid att gå allt för långa promenader, den som lever imorgon eftermiddag får se hur det hela kommer att gå.