men hemma bäst.
Hälsa på syster med man och katter är alltid trevligt, fast det är alltid lika skönt att komma hem igen. Speciellt när välkommskomitten herr Triniti, sitter i sin korg och jammar för fulla hus när jag kommer in genom ytterdörren.

På sista tiden har tiden bara flutit på, nästan så att jag knappt vetat vad det är för dag. Men förhoppningsvis blir det snart ändring på det, för imorgon har jag möte med samordnaren på Samhall. Möte är inbokat imorgon förmiddag, som tur slipper jag ställa klockan allt för tidigt.
Har de sista dagarna "tränat" på att gå upp tidigt, när jag snart ska komma igång med arbetsträningen igen.
Blir intressant få höra om vad för arbetsplatser som kan tänkas ta emot mig, och ha mig som arbetstränare under en tid. Å ena sidan är jag supernervös och vet inte hur detta ska gå, samtidigt som jag verkligen ser fram emot att komma ut på arbetsmarknaden igen.
Äntligen börjar saker och ting hända, speciellt när man minst anar det.

Var förvånad över allt folk som var igång redan efter 7 imorse, men jag var glad över att Cafe Orion var öppet tidigt och jag kunde ta en snabbfika innan besöket hos barnmorskan.
Hade tid inbokad redan 8.00, vilket var väldigt skönt. För det blev en promenad till Heimdal (barnmorskemott.) och efter det en promenad till Resecentrum över ett väldigt lugnt Stora Torget i Borås.
Nu har jag åtminstone fått min p-stav bytt och det är verkligen inte lätt att vara tjej alla gånger, men nu ska det nog vända till det bättre.

Vissa dagar har varit riktig långsamma, andra dagar har det varit som om hjärnan trasslat till sig.
I början av veckan blev det att omboka alla inplanerade saker, till senare och det för att jag även den här veckan har varit otroligt trött. Det är som om hjärnan har hängt upp sig på att vara trasslig, precis som garnnystanet på min fotpall.

Imorse var jag i kvalet och valet, om att bege mig till stan eller ej. Men till sist blev det ändå att åka in, för annars skulle jag garanterat ångra mig senare under eftermiddagen/kvällen.
Å andra sidan vet jag inte hur morgondagen blir, så bäst att göra alla ärenden en dag som denna när solen skiner och det verkligen känns som vår.

Är äntligen igång med att läsa de 200 sista sidorna i Box, blir intressant å se hur det hela slutar. Sedan blir det att invänta fortsättningen Kult, som jag har reserverat på biblioteket.
Tur att jag inte köpa alla böcker som jag någon gång vill läsa, för isf skulle jag definitivt inte har några pengar kvar. De fåtal gånger jag köper böcker är oftast i second hand-butiker eller helst på rea, skulle det vara bok jag måste ha så köper jag den när titeln kommer ut på marknaden.

Förutom att jag åkte in till stan och biblioteket, blev det att springa ärenden som att hämta paket och sedan självklart besök här på Café Viskan.
För mig är dessa besök räddningen från att bli fullständigt galen eller liknande, eftersom jag fortfarande inte fått besked ang arbetsträning. Det blir att skicka iväg ett mail och hoppas få besked snart. 

Den senaste tiden har det stundtals varit riktigt spännande här hos mig på nätterna, nämligen pga alla djur som kommitnpå besök.
Bortsett från små fåhlar och ekorrar på dagarna, så har besökskretsen även utvidgats till grävling, räv och uggla som sitter på torkställningen.

Det verkar som om hela Sverige har tagit sportlov, och därför kom det aldrig några som helst besked. Jag väntar på att svar från handläggare från Arbetsförmedlingen, gällande utredning av min arbetsförmåga. Samt så väntar jag svar på min förfrågan om ledig vecka, plus att jag hoppas Samhall ska ringa inom en snar framtid.

Medan jag väntar på besked från olika personer och ställen, så tog jag mig själv i kragen och fick några samtal uträttade. Först blev det bokat besök hos vårdcentralen och kanske få reda varför jag är så extremt trött, kan ju vara så enkelt som brist av något i kroppen. Om inte sköterskan kan hitta något, så blir det även besök hos läkaren. Och så jag äntligen tagit kontakt med Barnmorskemottagning, för att fixa med ny p-stav. 

Som om det inte räcker med all snö som redan kommit, så skulle det komma ännu mer idiotisk snö. Så det var bara att ta på sig ytterkläderna och gå ut för att skotta, för annars kommer inte familjens Herr Triniti ut och kan gå på toa. 

Triniti är redan 20,5 år och jag undrar hur länge han tänker orka till här i livet, som han håller på vissa dagar/nätter. 

Jag hade tänkt stanna inne och inte göra något alls, förutom att vänta på svar från Arbetsförmedlingen som aldrig verkar komma...
Finns det något som heter "tur" här i världen, så kan det kanske komma något med brevbäraren imorgon under dagen. Fast det skulle vara att hoppas på för mycket, ungefär som att vänta på Tomten vid påsk eller midsommar.

Efter gårdagen då jag mer död än levande, så var det ganska skönt att komma ut och trotsa vinden och regnet. Det blev en snabbvisit på Coop Byttorp, innan jag återvände hem och fortsätter vara okej med att bara gå hemma.
Jag förstår inte var den extrama tröttheten kommer ifrån, räcker med 10 minuter framför tv:n eller äta mellanmål så är jag helt slutkörd.

Imorgon blir det att ringa vårdcentralen för att kolla upp vad som är fel på mig, vill säga om det nu skulle visa sig vara något fel på mig. Bäst att vara på säkra sidan och göra vad jag kan göra.

Skickade ytterligare ett mail till min handläggare på Arbetsförmedlingen, där jag önskade att få vsra ledig 1-2 veckor framöver. Får se vad beskedet blir om det och hur snabbt det kommer något brsked isf, väntar även på samtal från Samhall. Fast där hade jag känslan av att det kunde ta lite längre tid.