Helt ärligt så har jag sådan lust att bara lägga mig ner, skita i allt och ngenting. Har en sådan där dag då mitt huvud och liv, åker rena rama berg- och dalbana. Ena stunden är allt helt okej och jag plockar med saker här hemma, samtidigt som jag inte har allt för stora bekymmer här i livet.
Nästa stund kan jag komma att tänka på min så kallade arbetsmarknadshandläggare, vilket fick mig förbannad.
Personalansvarig som jag nämnt personen som, har en förmåga att inte tänka utanför lådan och inte heller är personen flexibel.

Möte med personalis och psyk, är förhoppningsvis inom kort inbokat och avklarat. Det är fansiken illa och förjävligt när folk inte kan tänka utanför ramen och försöka sammarbeta, istället för att vara så jävla sur och egoistisk. Vilket gör mitt och alla andras liv så mycket svårare och betydligt jobbigare. 

Spännande är det nästan alltid hemma hos mig, speciellt när jag kommer hem efter en sväng på stan. Och ska passera detta på vägen hem, som tur är kom jag gående och kunde ta mig förbi lätt till fots på lastbilens ena sida.

Äntligen håller man på att ta bort trädhögarna, som nu legat där i en evighets evighet.