Bokhyllan är fylld med böcker och jag skulle gärna ha fler böcker, om bara tiden räckte till.
Varje gång en bok nästan är färdig läst, börjar det jobbiga valet med att välja vilken bok, det är alltid lika svårt. Trots att jag mellan varven får för mig att läsa böckerna i en viss ordning, blir det aldrig så i slutändan och det går inte att förklara.

Jag vet inte vad det har flugit i mig, men de sista dagarna har jag varit extremt sega och hopplösa. Det blir inte bättre av att jag går hemma och drar fötterna efter mig, men det ska upenbarligen bli ändring på.
Fick i tisdags eftermiddag besked om att jag har en ny handläggare på Arbetsförmedlingen, vilket känns riktigt bra. Jag får chansen att komma igång med att arbetsträna på Samhall under en tid, för att visa vad jag går för och vad jag kan tänkas behöva hjälp med. Ser fram emot att komma igång med arbetsträning igen, senare har jag fortfarande chansen till utvecklingstjänst hos Samhall. Plötsligt och när man minst anar det, så börjar saker å ting hända runt en.
Igår hade jag även telefonmöte med min socialsekreterare, var trött på att bara sitta hemma och vips blev det tidig avfärd till stan och biblioteket. Kände inte för att sitta hemma och vänta på att telefonen skulle ringa, för att sedan skynda iväg till bussen och göra ärenden till biblioteket. 

Så det blev lite annorlunda dag för mig igår, samtidigt som det gav mig energi. 

Äntligen "semester" och det är riktigt skönt att slippa gå upp tidigt varje morgon.
Å ena sidan så kan jag inte klaga över den så kallade "semestern", då det är Arbetsförmedlingen som gett mig ledigt och det är utan några som helst planer framåt. Jag ska inte klaga över sådant nu, för det har jag gjort tillräckligt mycket den senast tiden.
Istället tänker jag använda mig av ledigheten till max, fixa med sådant som jag inte haft tid för eller inte orkat med. Ska passa på atl försöka komma ikapp med läsandet, försöka få ordning på min hjärna och skriva klart alla påbörjade inlägg här på bloggen.
Förutom de typiska sakerna som att sova länge varje dag, blir det även att glo i timmar på tv:n och alla serier som ka plöjas igenom.
Så jag kommer säkert ha fullt upp den närmaste tiden, ska även få in några telefonmöten i schemat, besök på biblioteket och hos fysioterapeten för en krånglande axel. Plus fika med kompis och kanske ta en sväng på stan någon av alla dagar.

Så jag kommer inte ha problem att fylla dagarna med saker att göra, blir det för tråkigt går jag och tar en tupplur. Eller läser den väldigt spännande boken Hotet, som är del 3 i serien om Jane Hawk skriven av Dean Koontz.

Det är bara att kämpa på, försöka hitta de små ljusglimtarna av bra saker och hoppas på det bästa.

Tidigt på jobbet med en kopp kaffe och spännande bok eller tidning, det är en hyfsat bra start på dagen. Speciellt när det knappt är något folk i närheten, så öronen får vila en stund.

Det är tur för mig att det finns böcker här i världen, som kan hjälpa mig att slappna av eller slippa ha jobbigt långtråkigt.

Trots att det bara är onsdag eftermiddag, så känns det som om att den här veckan har hållt på i en evighet och lite till.

Igår vet jag inte riktigt vad det tog åt mig, men det blev bara för mycket och en person fick sina potatisar ordentligt heta.
Vuxna människor som beter sig som en snorunge, tror att världen kretsar kring denne och enbart denne.
Det har daltats, tyckts synd om och ingen har sagt ifrån ordentligt om att det får vara nog. Vi är på en arbetsplats, där alla har olika bakgrunder och orsaker till att vi är där. Men en person som mår dåligt och inte vet hur man beter sig bland folk, ska inte få förstöra för resten av oss.
Det är verkligen märkligt, folk tår runt och diskuterar saker och ting. Det pratas fram och tillbaka om vad som ska göras, sedan händer det ingenting och det stör mig något fruktansvärt mycket. Varför vågar ingen säga ifrån eller ta en jobbig diskussion? Jag må vara obekväm och väldigt jobbig, men tänker jag fortsätta vara och jag kommer fortsätta våga säga vad jag har att säga. Man får hata mig, man får älska mig och allt där emellan, men snacka inte skit bakom min rygg för då får man höra. Jag är brutalt ärlig, stolt över att våga säga ifrån och jag tänker inremändebeslag på det.

Efter mycket om och men samt mitt så kallade utbrott, så blev det helt plötsligt en annan stämning och atsmofär till idag på jobbet. Och det känns riktigt bra att äntligen vädrat det som många kanske tänkt och grubblat över, men inte vågat säga något om.

Var även en vända på vårdcentralen med min höger hand, för att träffa läkaren pga av att det sedan en tid börjat växa en knöl eller knuta. Träffade min vanliga läkare som efter en ordentlig undersökning, tyckte jag skulle avvakta i ytterligare 6 veckor och fortsätta med övningarna jag fått från arbetsterapeuten samt värktabletter.

Det kändes så där att behöva avvakta i ytterligare några veckor, utan några direkta åtgärder. Jag kontaktade vårdcentralen pga av att jag har ont pga knölen och att jag har viss begränsad rörlighet i handleden, men läkaren gjorde sin bedömning och den får jag acceptera. 

Valde ändå att skicka en Egenremiss till ortopedi mottagning på sjukhuset, för att förhoppningsvis få hjälp av dem istället. Väntar på att en läkare ska göra en bedömning av min remiss och nu får jag invänta den, förhoppningsvis blir det positiva besked från sjukhuset.  

Fått veta att knölen jag har är en Ganglion, vätskefyllda utbuktning och ofarlig.

Stephen King är igång igen och denna gång i en tunnare bok, än vad jag vanligtvis är van vid att han skriver.
Senare är å andra sidan en riktigt spännande och stundtals skrämmande bok, blir intressant att se hur den här boken slutar.