Jag har sagt det förr och får säga det igen, man kan nog aldrig sluta förvånas över mänskligheten.
För några månader sedan hade jag i princip inga skor att packa, men nu bara väller det in. Det är alla sorters skor, i alla former, storlekar och skicken varierar från helt nya till sådana jag aldrig skulle skänka ens till min värsta fienden. Oavsett vad får jag vara glad över att folk ändå väljer att lämna in saker till Stiftelsen Vitryssland, för annars skulle jag inte ha ett jobb. Då jag jobbar halvtid och är ledig på onsdagar, så hade det ibland varit skönt att vissa dagar få hjälp med att packa undan en del skor. För det händer mellan varven att jag inte alltid hinner med, oavsett hur mycket jag än försöker och kämpar. Men det är kanske för mycket begärt, även om jag vet att kollegorna ställer upp och hjälper till om jag ber om det.

Personalansvarig kom förbi och skulle kolla läget med denne är handläggare för i Borås Stad, men uppenbarligen kan man fullständigt skita i mig. Då han av någon anledning inte kom när jag var på jobbet, vilket jag är glad över om jag ska vara helt ärlig. Man kan lugnt säga att jag inte har så värst mycket till överS för den människan, då denne tror sig vara bättre än alla andra och har ingen som helst koll på någonting över huvvudtaget. 
I vilket fall som helst så blir det en shoppingtur med jobbet ner till Ullared den 27/11, och detta ser jag verkligen fram emot. Alltid lika roligt att göra sådana här saker med kollegorna och cheferna, komMA bort från vardagen och allt slit på jobbet. 

Jag har aldrig varit ett stort fan av Björn Skifs, men självklart har jag hört många av hans låtar på radion under min uppväxt.
Igår bar det äntligen av till Göteborg och Scandinavium, för att se Björn Skifs live på scen. Ärligt talat så var jag till en början lite skeptiskt det hela, men väl på plats med Skifs på scen så blev jag frälst till viss del.
Jag kan inte säga stt jag älskar honom och hans musik, men jag erkänner att efter lyssnat på honom i 2 timmar så gillar jag han skarpt.

Som tur är så har jag en pappa som vet hur att köra bil och som kan fixa sig ur de svåraste situationer, som kan uppstå i trafiken.
Oavsett om du kommer från Borås eller från Sandhult, så är det 2 jävla backar som man ska uppför och så fort den första snön kommer är det alltid kaos. Och varje vinter sätter sig de utländska långtradarna och lastbilarna i backarna, efter att bott här i 30 år så har jag slutat förvånas över utländska långtradare.
Men igår var det inte någon lastbil som ställt till med problem, utan folk i vanliga bilar med sina sommardäck som fastnade i backen precis innan man nådde upp till krönet. Självklart stod det någon ute på vägen och skulle stoppa alla och det även min bil, vilket gjorde att pappa inte kunde köra vidare.
Oavsett vilket vet jag inte om pappa faktiskt hade klarat av att passera krönet, då det var sommardäck även på våran bil.

Efter mycket om och men, drygt 40 minuter senare och en omväg på ca 1 mil kom vi till sist hem och tur var ju det.
Tur för mig att jag faktiskt har en pappa som vet hur att köra bil, för jag hade inte ens försökt ta mig upp för backen med sommardäcken.