Den här dagen har verkligen varit en pärs och hela veckan med för den delen, om jag ska vara ärlig.
Ringde i morse till vårdcentralen då jag de senaste dagarna haft en redig huvudvärk, som inte vill ge med sig oavsett vad. 

Så jag lyckades få en läkartid 11.40 på min nya vårdcentral Cityläkarna, som tur är den väldigt nära jobbet så dettog bara någon minut fram och tillbaka. Fick träffa en väldigt trevlig läkare som gjorde några tester och frågade hur huvudvärken kändes.

Som det inte räckte med att jag tog mig till vårdcentralen för att träffa läkaren, fick jag en remiss till akuten ochläkaren tyckte jag skulle åka direkt upp till akuten. För att göra fler tester och undersökningar, men det läkaren inte vet om har denne inte ont av. Så jag bestämde mig för att ta akuten imorgon istället, mycket för att jag inte orkade för att sätta mig på akuten flera timmar nu i eftermiddag.

Kanske var det rena rama turen att jag inte åkte upp till akuten, utan istället åka raka vägen hem för i brevlådan låg det ett brev och väntade.

Hoppsan Gudrun, där var kallelsen till operationen jag nästan glömt bort att jag väntade på. Var på Kirurgmottagningen i början av året, för att kolla upp ett par små saker baktill och då bestämdes det att enda lösningen på problemet var operation.

Redan den 4/4 ska jag vara på sjukhuset och få detta avklarat, har inte riktigt förstått att detta kommer ske inom någon veckas tid. Blir intressant å få uppleva narkos och allt vad det innebär, samtidigt som jag är väldigt nervös med tanke på att jag inte vet hur ont jag kommer ha efter operationen. Men oavsett vad så är en sak säker och det är att det bara kan bli bättre, med tanke på vilket helvete jag stundtals har haft med smärtor.