2001-09-11 - 2018-01-07

Murre Pure och hans bror flyttade in hos mig och och min familj på hösten 2001, som små kattungar.

Idag tog Murres liv och alla äventyr slut, efter en tids sjukdom var det min och familjens önskan att han skulle få ett bra avslut på sitt långa liv. Till hösten skulle han fyllt 18 år och han höll igång ända till slutet, jag kommer minnas Murre Purre för hans alla galna upptåg, äventyr och allt annat han fick för sig att genomföra.

Murre, du är saknad av hela din familj och speciellt av Triniti brosan.

Vila i frid, jag hoppas du hittar på spännande och galna äventyr där du är just nu.

Vilken morgon det blev, för det första hade jag ingen lust att gå upp ur sängen men var jättepigg redan vid 6-tiden. Inte konstigt jag var pigg tidigt på morgonen, med tanke på att jag sov större delen av gårdagen. För ovanlighetens skull blev det att ställa larmet i mobilen och gå upp före 7 imorse, då jag skulle vara på vårdcentralen 8.45 för att träffa läkaren. 

Ibland kan det bli fel när man får en läkartid, men det som hände mig måste vara något utöver det vanliga. I december ringer jag vårdcentralen för att boka tid hos läkaren, för att ändra vissa saker i min medicinering och för att prata med läkaren om jag kunde vara drabbad av utmattningssyndrom. Blev bokad hos en läkare som jag bara träffat 1 gång och det var förra sommaren, när jag hade problem med extrema svettningat som jag trodde berodde på den extrema värmen.

Ibland kan man undra hur någon tänker, då man bokade in mig hos en annan läkare än den läkare som jag träffat de senaste 6 månaderna. Som tur är så hjälpte läkaren jag träffade idag, sköterskan och övrig personal i kassan att lösa det hela. Fick en ny tid om 1,5 vecka och skulle det nu bli fullständig kris, får vårdcentralen boka in mig på en akuttid eller så får jag åka till psykakuten. Återstår att se hur det blir med den saken, men som tur är så har jag alla viktiga nummer i telefonen uti fall aTT jag skulle behöva akut hjälp oavsett anledning. 

Efter vårdcentralen blev det bege mig till Sturegatan och träffa naprapaten Erik, som förhoppningsvis kunde hjälpa mig med smärta i axlar, skuldror och ryggen. Önskar bara att jag slapp se allt julpynt som fortfarande finns framme här och där, men det kanske inte är så mycket att göra åt. 

Äntligen är jul och nyår över, solen skiner och allt återgår sakta men säkert till det normala vilket är vardagen.
Jag hade lust att vara kvar i sängen och sova bort hela dagen, men hur roligt hade det varit? Bättre att komma ut och ta en promenad på stan, känns bättre än jag trodde att få lite miljöombyte. Se människor jag inte känner eller träffat förut, bara vara och njuta av tillvaron.

Det blev även besök på Café Viskan, istället för en massa gäster just vid lunch blev det en massa barn med föräldrar som intog stället. Ljudnivån är lite över det normala, men det gör mig ingenting. Efter massa helger och besök av familj och släkt på besök, så är det ändå skönt att ha högljudda barn i närheten. Det är ett avbrott mot vad jag haft under jul och nyårs helgen, då jag i princip bara varit hemma och inte gjort speciellt mycket. 

Att besöka Göteborgs Operan och se en musikal, på nyårs afton är något speciellt. Uppklädd till max eller bara mer finklädd än vanligt spelar ingen roll, det viktigaste för mig att njuta av föreställningen.
Igår blev det att se Ringaren av Notre Dame, och jag har aldrig varit med om en mäktigare föreställning. Jag har aldrig varit med om en större och mer uppbyggd scen, och all teknik som man använde sig av.
Ojoj, nästan så att jag fick svindel under vissa delar av föreställningen. Skådespelarna var fantastiska och gjorde ett enormt arbete på scen, allt såg så lätt ut...