Idag den 12 maj är det den internationella ME-dagen då vi bär något blått för att göra en alltför okänd sjukdom mer känd. 

På bloggen Even an angel can end up falling... får man följa Mimmi som lever med ME, och på bloggen får man följa hennes vardag och liv med denna väldigt osynliga sjukdom. 

Självklart ställer jag upp på en sådan här sak, som att klä mig i blått för att visa min respekt och vara solidarisk med alla dem som lider av ME.  ME är ingen sjukdom som man hör talas om allt för ofta, men ska vara vanligare än MS som de flesta ändå har hört talas om eller känner till.

Förra gången jag hade möte på Arbetsförmedlingen med Försäkringskassan, fick jag plötsligt en ny handläggare. Idag skulle jag ha möte med min arbetsförmedlare och Försäkringskassan, kommer i tid och undrar varför inte arbetsförmedlaren och övriga personer inte dyker upp. Får veta att min arbetsförmedlare blivit sjukskriven och att mitt ärende sköts av en annan arbetsförmedlare, detta utan att jag fått någon som helst information om att läget förändrats och mötet är inställt. Till råga på allt fick jag igår sms om dagens möte från Arbetsförmedlingen, jag börjar undra vad i helvete Arbetsförmedlingen håller på med. Dyker jag inte upp på ett möte eller hör av mig, ryker min ersättning. Men uppenbarligen får Arbetsförmedlingen behandla mig som arbetssökande, som för tillfället arbetstränar, hur som helst och de får behålla både löner och ersättningar.

Jag tycker detta är skandalöst att det får gå till på det här sättet, att det får gå till på det här sättet. Ska imorgon ringa min rehanbkordinator och fråga henne om det här. Ska även skriva till Arbetsförmedlingen och ifrågasätta hur de bemöter mig som arbetssökande.

Man kan verkligen tro att sommaren kommit på fullaste allvar, nu när solen skinner, det är varmt ute och allt bara slår ut eller blommar för fullt. Skönt att det är underbart väder och att jag kan gå ute i shorts, men för min del är det är par grader för varmt. Ska inte klaga på värmen men då jag är så jäkla varm av mig, stundtals känns det som att jag är i en bubbla som är en bastu. Å andra sidan är det skönt att komma ut och gå till bussen, samt hem från bussen när jag gjort mina timmar på jobbet. Inne på jobbet kan det verkligen bli varmt, trots att fönster och dörrar är öppna. Som tur är jag ledig imorgon, med undantag för ett möte på Arbetsförmedlingen på förmiddagen.

Fortsättningen på I ljuseta makt och Stormens öga, här är den spännande upplösningen om Alina och hennes kamp mot Skuggmästaren. En fantady triologi för alla oss som inte kan få nog av kampen mellan gott och ont, om en flickas kamp från ingenting till att bli ett helgon, om vänskap och kärlek.

I eftermiddags var det dags att ta en sväng till Landvetter flygplats, för att möta upp mamma som varit i Helsingfors i några dagar. Sedan mitt förra besök någon gång förra året, hade det skett ett par förändringar och dessa var till det bättre i utrikeshallen. Informationen hade fått ny plats och snyggt utseende, även cafet var ombyggt och mycket snyggare.

Vem säger att vi tjejer/kvinnor inte kan ha snaggat hår, och om vi har det så är vi lesbiska? Ute i världen finns det säkert de som tycker just så här, men jag är då av motsat åsikt. Som kvinna kan man ha snaggat hår och det innebär inte automatiskt att man är lesbisk, inget fel med att vara lesbisk. Saken är den att det är upp till varje tjej/kvinna att välja hur ens hår ska vara, snaggat, kort eller av längre modell.
Idag var det då äntligen dags för mig att besöka min alldeles egna frisörsalong, i mitt eget rum och klippningen var helt gratis. Efter den senaste veckan med sommarvärme, är det så jäkla skönt att vara snaggad. Äntligen slipper jag känna hur huvudet i princip kokar, bara för att jag har så förbannat tjockt hår som är som en pälsmössa mitt i sommaren. Kan ju tilläggas att jag gillar att snagga av mitt hår någon gång mellan varven, med ett par års mellanrum och lätt skött blir det ju med.

Tur för mig att detta var en riktigt kort arbetsvecka, först har jag börjat jobba till 12 istället för 11.30 och sedan har jag fått fixa med sådant som de på lagret egentligen ska sköta. Nu ska jag inte sitta här och klaga, men livet vore mycket enklare om folk helt enkelt kunde sköta sig och göra sitt jobb istället för att inte göra ett jävla skit. Hur som helst så har jag kämpat på med att vika kläder, fixa med lådor och hämta mer kläder/lådor ute på lagret. Därför tycker jag det är underbart med kort vecka och bara 2 dagars jobb, för resten av veckan har jag inga större planer. Bortsett från att läsa en massa, virka lite och försöka återhämta mig. Men det har inte bara varit dåligt på jobbet den här veckan, idag vet jag inte vad det var med oss i Tysta rummet då vi hade väldigt trevligt och roligt tillsammans. Jag skrattade så mycket att tårarna forsade och stundtals kändes det som att linserna åkte ut, samtidigt var det väldigt skönt och renaned att få skratta så här mycket efter förra veckan som var raka motsatsen. Var även inne på kontoret för attmeddelade när jag skulle ha "semester" och inte vara på jobbet, så att de inte behövde efterlysa mig. 

Åkte i slutet av förra veckan på en jäkla förkylning, snuva och en jäkla feber. Det hela blir ju inte bättre av att jag drog ut visdomstanden förra onsdagen, och jag är fortfarande öm i käken efter det ingreppet. Blir det inte bättre med käken till på fredag, får jag ringa tandläkaren på fredag och se vad de säger om saken. Kan inte komma igår att jag haft sådana här problem efter utdragning av visdomstand, när jag fått de 3 andra tänderna utdragna. Hur som helst blir de säkert bra i slutänden...