Det var länge sedan jag hade en sådan här seg måndag, sista timmen på jobbet var rena tortyren. Kläder att packa finns det alltid gott om, men orken var spårlöst försvunnen och huvudet bara snurrade. Efter att man påstod att jag var ansvarig för att en tejprulle försvunnit, men det är inte första gången saken försvunnit ifrån det rum jag sitter i och jobbar. Men jag tänker inte hänga läpp över det, då jag vett att jag inte har med den försvunna tejpen att göra. Hur som helst så blev det en hel del saker gjorda på jobbet, fick även pratat med rehabkordinatorn om arbetsförmedlingens inställda möte förra veckan. Även min handläggare på arbetsförmedlingen ringde och sökte mig, trots att jag var fullt sysselsatt med att jobba. Det gällde mailet jag skickade i fredags, där jag undrade och funderade på hur saker och ting får gå till med inställda möten utan att informera samtliga berörda. Fick veta av rehabkordinatorn att hon fått medelande om att mötet var inställt för ett par veckor sedan, vilket får mig att fundera. Hur kan det gå flera veckor utan att man informerar mig om att ett bokat möte är inställt, när man informerat alla andra? Börjar förstå hur de på arbetsförmedlingen jobbar, då det tog 4 dagar att svara på en enkel fråga som jag skickat via mail.

Hur som helst får jag se hur saker och ting utvecklar sig under veckan, resten av dagen tänker jag bara ta det lugnt och försöka få upp värmen i kroppen. Det var inte den bästa dagen att gå ut i shorts, men då jag nu har sommarsäsong blir det inte att ta på mig några långbyxor de närmaste månaderna. Återstår att se hur det blir med den saken denna sommar...