Is the right time, när som helst och var som helst här i världen. Efter en ordentlig frukost nere på buffen blev det en liten cappuciono, som tyvärr var en smula för varm enligt mitt tycke men men. Senare blir det att uppleva Helsingfors som en riktig turist, då blir det sightseeing med buss och en mindre promenad antagligen.

Ett glas rosé, underbar musik och här sitter jag mitt på Silja Serenads promenad och bara njuter av tillvaron samt att jag äntligen kom iväg på den här kryssningen. Om en stund blir det att kolla på några framträdanden, gäller att ha kameran i beredskap och som tur är fick jag med mig systemkameran. Så det blir inte många saker som kommer att undgå mig och kameran, vill säga om det är värt att för eviga.

Kan även berätta att jag råkade ut för färjans "paparazzi" och detta är första gången som någon lyckats fånga mig, så det blev bara att ställa upp på att bli fotograferad. Förhoppningsvis kommer bilderna upp imorgon under eftermiddagen, så att jag kan kolla in dem och se om de är något att ha. Håller tummarna för detta då jag i vanliga fall eller aldrig ställer upp framför kameran, utan jag är den som fotar allt och ingenting. 

Bussresan hade jag gärna varit utan, de sista 2 timmarna på bussen var jag fly förbannad på en medpassagerare och det var nära att slagsmål utbröt om vi inte varit så jäkla nära Stockholm. Plus att jag mer än gärna sluppit en drös med passagerare hör på färjan, för vissa människor verkar uppenbarligen tro att de absolut ska vara först överallt och ingenstans. Samt att alla andra måste anpassa sig efter dem, för de är bäst och vackraste i världen.

Hur som helst är detta saker jag inye kan göra något åt, det är bara för mig att försöka stå ut med saker och ting. Tänker inte låta dessa jobbiga saker förstöra den här kryssningen, har ju en hel del att se fram emot. 

Äntligen är jag på gång igen efter ett par dagars uppehåll från bloggen och skrivandet, jag har liksom inte haft inspiration och inte heller orken. Det har varit otroligt intensivt på jobbet som jag tidigare skrivit om, och det har tyvärr påverkat mig negativt. I måndags vid frukosten blev det bara för mycket för mitt psyke, ännu en sak hade inträffat på jobbet och chefen var tvungen att ta upp detta med samtliga som är och var på jobbet. Det hela slutade med att jag en stund senare fick en rejäll ångestattack och jag visste inte hur att hantera det hela, detta var första stora ångestattack som jag fått jobbet. Ändå har jag haft detta jobb i strax över 5 månader, så denna ångest urladdning var både oväntad och svårare att hantera för mig. Men som tur löste det sig väldigt bra ändå, då en underbar kollega upptäckte att jag inte mådde bra och hämtade chefen, så att chefen och jag fick prata. Vi pratade om min ångest, den senaste tiden och det mesta som hänt på jobbet det sista. Det kändes bra att prata med chefen för vi diskuterade saker som jag funderat över, saker som jag "fått för mig" i min ångest och lite andra saker. Det var ett väldigt bra samtal och många saker reddes ut mellan oss, efter detta samtal har jag återigen kännt att det är bra att vara på jobbet.
Som det inte hade räckt med en jäkla ångestattack på jobbet i måndags efter frukost, så har min mage varit i full gång den senaste tiden. Det har varit stunder med väldig värk och smärta böandat med väldigt mycket luft, vilket fått mig att fundera vad som kan vara problemet. Just nu tror jag mina magproblem kan bero på stress och situationen på jobbet, för jag kan ju inte vara säker på något. Men skulle det nu inte bli bättre till nästa vecka, blir det att ringa vårdcentralen på måndag morgon.

Fast det får jag hoppas att det inte ska bli nödvändigt, får trots allt vara nöjd med det lilla en dag som denna. Idag har varit en bra dag för att ligga kvar i sängen större delen av dagen och jag gick upp först runt 11.45, en ordentlig sovmorgon som verkligen var välbehövlig. 

Idag har varit en äckligt jobbig dag på jobbet, och de lugna små stunderna/paus fick man springa efter för att försöka få tag i dem.
Av någon anledning hade man beställt en bil till idag, som senare skulle ner till Vitryssland med packade kläder. Problemet var bara att det inte fanns tillräckligt med packade lådor, så att de ute på lagret kunde packa klart bilen. Som om inte situationen redan snurrig och stressig när jag startade att packa kläder strax före 8, så blev det mycket värre framåt 10. Vi var 3 personer som packade kläder och 1 person som packade skor, chefen trodde vi som packade kläder kunde öka på vårat tempo ännu mer... Vilket fick mig att bli förbannad, hur ska vi 3 personer kunna packa fortare än vi redan gjorde? Uppenbarligen gick det upp ett ljus lite senare för ansvariga personer, som skickade ut lite mer folk från lagret för att just packa kläder. Runt 11.45 var bilen full lastad och en stund senare kunde chauffören rulla iväg mot sitt mål, någonstans i världen.
Märkte ett par saker idag på jobbet, som jag inte tidigare kunnat sätta fingret på men nu vet jag eller tror mig veta vad det är. Det känns som att chefen inte tål mig av någon anledning, eller snarare tycker att jag frågar för mycket om olika saker. Plus att jag får känslan att man tycker att jag tar mig för stora friheter på jobbet, detta är sådant som jag upplever det och känner. Behöver inte alls vara så, fast då behöver ju inte cheferna heller i vissa lägen bete sig som de gör, och absolut inte favorisera vissa av oss som jobbar på bygget.
Hur som helst så blir det intressant att se vad som händer och sker fram över på jobbet, förhoppningsvis blir det förbättringar efter att jag skickade ett mail till Arbetsmiljöverket. Gällande saker och ting som hänt på just jobbet, men hur det blir med den saken återstår att se.