Livet är en dans på rosor säger man ibland, att leva med ångest och andra psykiska problem gör att livet många gånger är allt annat än en dans på rosor. Det har jag många egna erfarenheter av, då jag gång efter gång gått in i väggen och gjort otaliga (ibland oförlåtliga) misstag, men jag har lärt mig så många saker efter vägen och många intressanta människor har jag mött under resans gång.

Att leva med pyskisk ohälsa är inte lätt och för många är det en kamp varje dag, för min del har det blivit lättare att både hantera min ångest och att leva med den. Jag har lärt mig att hantera ångestfyllda situationer och hur jag ska möta andra människor, som kan och ofta säger saker som leder till att ångesten dras igång igen. Sedan har jag inte den bästa ekonomin och mängder av skulder får jag dras med, men jag kämpar åtminstone för att bli av med mina skulder och jag försöker varje månad göra rätt för mig ekonomiskt. Vilket i slutänden leder till att jag inte har så mycket pengar över, när räkningar är betalda, mediciner är köpta och busskortet är laddat för ytterligare en månad samt övriga utgifter som jag har är betalda. I slutet av månaden kan det vara dåligt med pengar och då har jag oftast inte råd med några extra utgifter, men vad ska jag göra när jag behöver den där medicinen och det är drygt 1 vecka kvar tills jag får pengar? Den enkla vägen och självklara vägen är ju att be någon om hjälp med att betala för den här medicinen som behövs, sedan finns det andra alternativ som är både dåliga och fel. Samt att dessa alternativ har fler dåliga konsekvenser som följer med, jag kämpar varje dag för att aldrig igen ta fel och dumma beslut. Men även jag som försöker och kämpar med detta kan göra fel, är det inte mänskligt att göra fel? 

Jag använder mig själv i detta inlägg då jag har varit i sådana här situationer, när man fylls av ångest och man inte tänker eller bryr sig om vad som faktiskt är rätt och fel. Det hände mig ärligt talat här om veckan och för det hade jag ordentligt med dåligt samvete och självklart kom ångesten, så fort jag tänkte på mitt dåliga beslut. Sedan kom möjligheten då jag kunde ställa allt till rätta, så gott det nu går när jag gjort något fel. Så nu när jag tänker tillbaka på det jag gjorde fel, ser jag plötsligt saker som jag inte tänkte på tidigare när jag var mitt uppe i situationen. Nämligen att jag har chansen att diskutera med mig själv och stoppa att sådant här händer igen, på ett väldigt tidigt stadium. 

Jag gjorde ett val som gav dåliga konsekvenser, det för att jag sket i vad som är rätt och fel samt att jag visste jag skulle få dåligt samvete. Nu i efterhand när jag ser på det inträffade, är det tydligt att jag lät min ångest ta allt för stor plats och det faktum att jag inte bad om hjälp. För jag hade möjligheten att be om hjälp men problemet var att jag var för stolt för att be om hjälp och jag tyckte det var skämigt att be om hjälpen. 

Hur som helst så går livet vidare och jag drar lärdomar av nämnda händelser, man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker.