Efter många små irriterande och väldigt störande småsaker, fick jag runt 10 idag nog. Det finns inget värre än en person som bara sitter vid sitt arbetsbord och inte gör ett skit, på mina 3,5 timme kanske personen jobbar effektivt med att vika kläder och packa i 1 timme. Så idag var droppen nådd för min del och jag fick ett ordentligt utbrott, efter att personen kommenterat en sak som jag gjorde. Ska inte gå in på specifika detaljer, men som tur fick jag stöttning av flera andra medarbetare och även av chefen som pratade med mig senare. Jag dömer ingen men jag hoppas träffa denna, jävligt lata människa under resten av tiden som jag har kvar på Vitryssland. Fick även höra att jag skötte det hela bra och att det var bra av mig, att jag markerade mot personen ifråga att dennes "lathet" inte är okej. Orkar man inte myckket, har en dålig dag eller väldiga smärter ska man ju sägs det till dem man jobbar med. Så att det inte blir sådana här situationer som jag hamnade idag, där jag fick ett jäkla utbrott. Sedan har detta byggts upp under 2 veckors tid, med olika saker som kommentarer, blickar och mycket annat. Hur som helst så är jag nu glad att ha det överstökat och att jag fick ut min irritation över denna idiotiska människa, samt att jag haft bra personer omkring mig som stöttat mig. Nu tar jag helg då jag är ledig imorgon och på måndag är en ny vecka, utan 1 stor idiot på jobbet.

En bok är alltid bra att ha med sig, speciellt vid sådana här tillfällen när jag sitter och väntar. Nu håller jag på att läsa Glaskroppar - svart melankoli, fristående fortsättning på triologin om Victora Bergman.

Jag hade ingen som helst lust att gå till tandläkaren och få den sista visdomstanden utdragen, men nu är det avklarat. Självklart skulle tandläkaren kommentera att jag ville ha tanden utdragen, då det var uppenbart vad han tyckte och tänkte. Fast efter alla problem som jag haft med tanden, är det svårt för honom att neka mig en utdragning. Hur som helst så är det hela nu avklarat och det får jag vara nöjd med, lite senare blir det att försöka få i mig lite mat innan jag ska hämta mamma på jobbet. Vi ska åka och storhandla och det är skönt att slippa det imorgon, efter att jag jobbat på förmiddagen.

Snacka om att jag hade en jäkla träningavärk efter Linnemarschen i söndags, 6 km promenad höll på att ta knäcken på mig. Speciellt när de först 2-3 km var lång och brant uppförsstigning, och sedan att ha ont i musklerna kring revbenen på högra sidan gjorde dessa första kilometrar inte alls lättare. Men runt tog jag mig och i mål kom jag, efter den här strapatsen visste jag att jag hade både höfter och lår. Stundtals höll jag på att ge upp och svära på att aldrig gå Linnemarschen igen, men så blev det inte. Faktum är att årets upplaga av Linnemarschen är den kallaste och med sämst väder som jag har upplevt, under alla år som jag har gått. Återstår att se hur det med nästa års Linnemarsch, det är ju trots allt dryga året kvar tills nästa gång detta event går av stapeln.

Det är inte lätt alla gånger att ha ett fysiskt krävande jobb, speciellt om man som jag är lite oförsiktig när jag lyfter kartonger fulla med kläder fel. Större delen av den här veckan har jag varit själv i Tysta rummet och jobbat, på Stifelsen Vitrysslane och packat kläder. Men igår fick jag sällskap och det underlättade för min del, gjorde att jag inte behövde ta varje låda som var färdig packad själv och det gjorde mycket. För i måndags sträckte jag uppenbarligen musklerna runt revbenen och efter det har jag knapprat värktabletter, men värktabletterna har inte hjälpt speciellt mycket om inte alls. Tänkte idag på morgonen att det nog är bäst att kolla upp detta på vårdcentralen, men när jag väl ringer till vårdcentralen finns det ingen telefontid att få för mig. Så jag ringde 1177 och kollade med dem, om det fanns något annat jag kunde göra. 1177 tyckte att jag skulle söka mig till vårdcentralen, vilket blir svårt när jag inte får telefontid hos dem. Jag skulle kunna ringa 112, men det är lite onödigt då jag ändå inte böver hjälp av ambulans utan av en läkare. Så just nu får jag gå och ha ont som utav tusan, blir det inte bättre under helgen får jag kontakta 1177 igen och hoppas få tid på jourcentralen eller att de rekomenderar mig att söka vård på akutmottagningen. Återstår att se hur det blir med den saken, på söndag är planen att jag ska ta mig ut på promenad och gå Linnemarschen. Så fram till dess blir det att fortsätta med Ipren bara för att orka med.

Halva veckan gjord och jag har kämpat på med att packa kläder, har varit ensam i Tysta rummet då mitt sällskap varit borta. Som tur är har jag haft ssällskap av radion, samt av övrigt folk som gått in och ut i rummet. Så helt ensam har jag inte varit, samtidigt som det varit skönt att kunna jobba i mitt eget tempo.