Att vädret påverkar hur jag mår är inget nytt, men att ha möte med Arbetsförmedlingen och Föraäkringskassan är något som får luften att gå ur vem som helst.
I förmiddags hade jag uppföljning med båda handläggarna, men jag har knappt någon aning om vad som beslutades eller sades. Sak samma att minnas eller ej, behöver jag veta exakt eller vad som beslutades vet jag vem att vända mig till. 
Det är tur att jag ska till psyk och träffa min kontaktperson på torsdag, då får jag förhoppningsvis hjälp och stöd för att kunna hantera allt som har med detta att göra.

Det är för många tankar och frågetecken som snurrar runt just nu, det känns inte bra att plötsligt ändra allt och ingenting. Jag har den senaste tiden varit ledig på onsdagar, för att ha en dag för återhämtning.
Helt plötsligt är det som att man drar bort mattan under fötterna på mig och skiter i alla konsekvenser. 

Å ena sidan just de här känslorna är extremt jobbiga, men än så länge har jag inte gett upp. Tänker inte låta ångest och oron ta över mitt liv. Bara bita ihop och försöka ta sig framåt dag för dag, göra det varje situation.